Barns lek beskrivs som en magisk värld, där barn blir engagerade och uppsluppna av leken. För barnet är lek något lustbetonat som ger glädje. Tidigare forskning visar att personalen är osäkra på sin roll i leken, vill kontrollera och gärna lägger fokus på aktiviteter de planerat sedan tidigare. Hur personalen ser på sin roll i lek varierar och det i sin tur beror på vilken inställning de har till lek. En strävan har varit att lyfta fram relevant forskning för studiens syfte, vilket är att undersöka hur personalens medverkan ger följder för barns fria lek. Två frågeställningar har formulerats som ämnar söka svar på vad som kännetecknar pedagogers handling i den fria leken och hur personalens handlingar inverkar på den fria leken. Det är en mikroetnografisk studie med videoobservationer som metod och som tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Produktionen av data har ägt rum på två förskolor, där två avdelningar valdes ut för observation enligt ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att när personal medverkar i den fria leken får deras handlingar följder för lekens riktning som i form av stöttning, handlingsutrymme och styrning. En slutsats som kan dras är att den fria leken är styrd i olika grad beroende på personalens handlingar.