Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd.

Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor.

Endometriosis is a chronic disease that affects 10-15 percent of all women of childbearing potential. The most common symptoms are pelvic pain, menstrual pain, intercourse pain, heavy bleeding, infertility, constipation, and diarrhea. Where symptoms are often diffuse and the knowledge of endometriosis in health care is poor, it takes between 8-11 years from the woman sought treatment for their pain at diagnosis is confirmed. The aim of the study was to describe life-suffering in women with endometriosis. The study was conducted as an integrative literature review, which provides a deeper understanding and a more complete picture of a phenomenon. The women described their life-suffering by it´s lack of understanding and knowledge about the disease. They experienced it particularly from the health care, family, friends, colleagues, and partners. Women's lives and physical functions were limited because of the disease, which affected the daily life. Many women experienced exclusion, having a social life was difficult which lead to a life-suffering.

To live with uncertainty and anxiety about the future was also life-suffering, where the main concern was about the difficulties in becoming pregnant and to keep the baby. One conclusion was that district nurses should be better able to pay attention to women with endometriosis and belief in their illness experiences. More research is needed to elucidate the life-suffering of women with endometriosis and thereby improve knowledge about how district nurses best can meet these women.