Med utgångspunkt i ett två-årigt etnografiskt fältarbete med feministiska aktivistiska grupper i Sverige har vi undersökt vilken förändring feministiska aktivister syftar till att åstadkomma, vilka frågor de driver och hur de utövar och stärker sin kamp. Genom sina heterogena protester riktade grupperna vårt intresse mot två dominanta narrativ i Sverige idag: nyliberalismen och nationen. Feministiska aktivisters mångfacetterade kritik av dessa narrativ går att förstå som ett tänkande och handlande från gränsen, där geografiska, kunskapsmässiga, politiska och sociala gränser synliggörs, förhandlas och omförhandlas i en feministisk dekolonial kamp mot modernitetens och kapitalismens kontinuerliga expansion. I sin kamp utmanar och förändrar feministiska aktivister samhället, men de förändrar även våra förståelser av makt och våra relationer till varandra. Som ett resultat av fältarbetet publicerade vi under våren 2016 boken Hoppets politik (Makadam förlag). I boken ifrågasätter vi det rådande antagandet om feminism som en fragmenterad och/eller försvagad rörelse och visar istället hur feministiska aktivisters sammansatta protester mot kopplingarna mellan sexism, cis/heteronormativitet, rasism och kapitalism gör det möjligt att bygga allianser inom feminism, samtidigt som gränsdragningar, liksom viljan att överskrida gränser, fortfarande har en central funktion inom feministisk kamp. Mot bakgrund av analyserna i boken vill vi i den här presentationen ge några exempel på hur detta tänkande och handlande från (den andra sidan) gränsen kommer till uttryck inom feministisk aktivism idag.