hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenska handbollsspelares karriär: En empirisk modell och ett psykologiskt stödsystem
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Sport.ORCID iD: 0000-0001-9703-719X
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Sport.ORCID iD: 0000-0001-6198-0784
2015 (Swedish)In: Program Svebi 2015, 2015, 25-25 p.Conference paper, (Refereed)
Abstract [sv]

Introduktion

Handboll har en lång tradition inom svensk idrottsrörelse och tillhör de mest populära lagidrotterna. I Sverige finns 110 000 utövare, lika många män och kvinnor, som är aktiva i landets 400 föreningar. Internationella Handbollförbundet har 190 medlemsländer och Sverige är en ledande nation inom världshandbollen med 21 medaljer i OS, VM och EM. Att satsa på en karriär som elitspelare i handboll är attraktivt. I Sverige finns ett Riksidrottsgymnasium och 38 Nationellt godkända idrottsutbildningar som kvalitetssäkras av Svenska Handbollförbundet (SHF). Det innebär att drygt 400 spelare årligen tar examen från ett elithandbollsgymnasium. Trots handbollens utbredning och popularitet finns lite kunskap om handbollskarriären, utifrån övergångar och utmaningar som aktiva ställs inför. Kunskapen är av vikt för aktiva liksom tränare, föräldrar och stödpersoner t.ex. idrottspsykologiska rådgivare. Forskningen är relevant för föreningar, förbund, gymnasier och SHF:s spelarutbildning, landslagsverksamhet och tränarutbildning. Ökad kunskap medför att fler fullföljer och optimerar sin karriär, samt stannar kvar och är välmående en längre period. Dagens idrottsforskning inom karriärområdet och aktuell studie belyser betydelsen av förklaringsmodeller som ser karriären från ett idrottsspecifikt och holistiskt kontext. Forskning som dels fångar den verksamma kulturen, dels studerar den livslånga processen och hela karriären, tillskillnad från enstaka moment.

Syfte & teoretisk ram

Syftet i delstudie 1 är att utifrån intervjuer med etablerade svenska landslagsspelare i handboll studera handbollskarriären och utveckla en Empirisk karriärmodell (EKM) för svenska handbollsspelare. Modellen valideras i tre separata fokusgrupper, bestående av tränare, herr- och damspelare. Syftet i delstudie 2 är att utveckla och validera ett Psykologiskt stödsystem (PSS) för svenska elithandbollsspelare. Utifrån EKM och doktorandens gedigna erfarenhet av tillämpat arbete med svenska elit- och landslagsspelare skapas ett stödsystem, som validering i fyra fokusgrupper; tränare, herr-, damspelare och idrottspsykologiska rådgivare. Utifrån diskussioner och slutsatser sammanställs PSS. Det teoretiska ramverket består av: Cultural praxis of athletes’ careers (Stambulova & Ryba, 2014), Holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013) och Athletic career transition model (Stambulova, 2003).

Metod

Studiens urval är strategiskt och baseras på att informanterna ska ha spelat minst 20 tävlingslandskamper på seniornivå för Sverige, de ska ha varit professionella idrottare på internationell klubbnivå i minst fem år och vara i slutet av sin karriär, alternativt ha avslutat sin idrottsliga karriär. Om idrottskarriären är avslutad ska avskedet skett inom de närmsta tre åren. Under 2015 har pilotintervju och 18 stycken narrativa intervjuer genomförts. Studien har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. De kvinnliga informanternas ålder är mellan 28 och 34 år (M = 30,6, SD = 2,2), de manliga informanternas ålder är mellan 27 och 38 år (M = 34,4, SD = 3,1). I snitt har kvinnorna spelat 83 landskamper (SD = 36,5), männen har i snitt spelat 123 landskamper (SD = 57,3).

Resultat och diskussion

Analys av intervjuer pågår således är studiens resultat och diskussion under arbete. Reflektion från aktuell process är att idrottskarriären är av central betydelse och anges som det område som alltid har prioriterats högst i informanternas liv. Det finnas en tendens i att kvinnor ställs inför en komplexare tillvaro eftersom de väljer att ha uppmärksamhet på parallella områden i livet, som de därmed får hantera. Den ekonomiska verkligheten är av naturliga skäl tuffare för kvinnorna, eftersom ersättningar är markant lägre. Det är också en faktor som skapar ökad fokus på andra områden i livet, främst utbildning. Förståelsen kring det som krävs på internationell nivå, utmaningar som väntar och färdigheter som gynnar, verkar vara relativt låg innan de aktiva i studien de facto hamnar på aktuell nivå. Flera val är medvetna samtidigt som informanterna reflekterar kring att tillfälligheter och tur är återkommande faktorer i deras karriär.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. 25-25 p.
National Category
Applied Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-32233OAI: oai:DiVA.org:hh-32233DiVA: diva2:1038902
Conference
Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI) Årskonferens, Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige, 11-12 november, 2015
Funder
Swedish National Centre for Research in Sports, 2014/14
Available from: 2016-10-20 Created: 2016-10-20 Last updated: 2016-10-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Ekengren, JohanStambulova, Natalia
By organisation
Health and Sport
Applied Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 61 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf