hh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).ORCID-id: 0000-0002-4773-1447
Örebro universitet, Örebro, Sverige. (Handikappvetenskap)
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.ORCID-id: 0000-0002-7519-6488
2016 (Svenska)Ingår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

Abstract [en]

In countries with highly decentralized welfare services, disparities between municipalities and regions can be expected. The article analyzes whether, and in that case, how, the type of post-school occupation among graduates from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (USSID) varies depending on the municipality or geographic region the former pupils live in. The analyses are based on data from a unique national database that includes 12,269 pupils who graduated from USSID between 2001 and 2011. Results show that municipality of residence has an independent effect on the type of post-USSID occupation. Moreover, the total percentages of relocations in the studied population are low.

The authors conclude that the geographical variations identified in other parts of the Swedish welfare system also apply partly to post-USSID occupations. The article discusses whether municipal and regional affiliation is of particular significance for pupils from USSID, because of their low propensity to relocate.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Universitetsforlaget, 2016. Vol. 19, nr 3, s. 241-260
Nyckelord [en]
post-school occupation, welfare services, geographic differences, intellectual disability, Sweden
Nyckelord [sv]
sysselsättning, välfärdstjänster, geografiska skillnader, boendekommun, intellektuell funktionsnedsättning, Sverige
Nationell ämneskategori
Studier av offentlig förvaltning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-30766DOI: 10.18261/issn.2464-3076-2016-03-03OAI: oai:DiVA.org:hh-30766DiVA, id: diva2:920443
Tillgänglig från: 2016-04-18 Skapad: 2016-04-18 Senast uppdaterad: 2018-12-04Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
2016 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden.

Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse.

Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser.

Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans".

Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Halmstad: Halmstad University Press, 2016. s. 148
Serie
Halmstad University Dissertations ; 19
Nyckelord
sysselsättning, social rättvisa, intellektuell funktionsnedsättning, gymnasiesärskolan, registerstudie
Nationell ämneskategori
Övrig annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-30768 (URN)978-91-87045-41-7 (ISBN)978-91-87045-40-0 (ISBN)
Disputation
2016-05-13, R4129, Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 10:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2016-04-18 Skapad: 2016-04-18 Senast uppdaterad: 2021-02-02Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1381 kB)484 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1381 kBChecksumma SHA-512
8bd41f9f0bd36f290651388c7fa1d2a564ff4d5affddda150c2d9412277169b12dc37d21dc7eff9a6c40ce5181c5c492fe459164d7b15574861e56ba184d7848
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Person

Arvidsson, JessicaStaland Nyman, CarinTideman, Magnus

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Arvidsson, JessicaStaland Nyman, CarinTideman, Magnus
Av organisationen
Wigforss-gruppenCentrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI)
I samma tidskrift
Tidsskrift for velferdsforskning
Studier av offentlig förvaltning

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 488 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 1594 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf