hh.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
Institution of Health and Medicine, Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden. (Handikappvetenskap)ORCID-id: 0000-0002-9184-6989
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.ORCID-id: 0000-0002-7519-6488
2015 (engelsk)Inngår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 180-193Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

sted, utgiver, år, opplag, sider
Melbourne: Routledge, 2015. Vol. 2, nr 2, s. 180-193
Emneord [en]
intellectual disability, post-school occupations, labour market, daily activity, special education, transition, young adults, Sweden
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-29735DOI: 10.1080/23297018.2015.1028090ISI: 000437134400007Scopus ID: 2-s2.0-84985870725OAI: oai:DiVA.org:hh-29735DiVA, id: diva2:867983
Prosjekter
Särskolan - och sen?Tilgjengelig fra: 2015-11-09 Laget: 2015-11-09 Sist oppdatert: 2022-09-13bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
2016 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden.

Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse.

Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser.

Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans".

Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Halmstad: Halmstad University Press, 2016. s. 148
Serie
Halmstad University Dissertations ; 19
Emneord
sysselsättning, social rättvisa, intellektuell funktionsnedsättning, gymnasiesärskolan, registerstudie
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-30768 (URN)978-91-87045-41-7 (ISBN)978-91-87045-40-0 (ISBN)
Disputas
2016-05-13, R4129, Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 10:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2016-04-18 Laget: 2016-04-18 Sist oppdatert: 2021-02-02bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstScopus

Person

Arvidsson, JessicaWidén, StephenTideman, Magnus

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Arvidsson, JessicaWidén, StephenTideman, Magnus
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 3658 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf