hh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lugnt på stan?: en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR). (Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk (LU))
Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund, Sverige.
2007 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Kriminalvetenskapligt nätverk. , 2007. , s. 70s. 70-
Serie
Research reports / Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund, ISSN 1104-1153 ; 2007:3
Nyckelord [sv]
trygghet, centrum, Landskrona, rån, misshandel, etnografi
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-3025Lokalt ID: 2082/3428ISBN: 91-7267-242-0 OAI: oai:DiVA.org:hh-3025DiVA, id: diva2:240244
Tillgänglig från: 2009-09-22 Skapad: 2009-09-22 Senast uppdaterad: 2018-03-23Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Burcar, Veronika

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Burcar, Veronika
Av organisationen
Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR)
Samhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 509 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf