Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar idag i världen samt i Sverige och genom hälsofrämjande arbete kan riskfaktorer och ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Det har föranlett införandet av riktade hälsosamtal till specifika åldersgrupper i flera regioner i Sverige och nu i Region Halland. Det är inte kartlagt hur hälsosamtalsledare upplever att leda riktade hälsosamtal utefter den regionövergripande rutinen i Halland. Syftet med studien var att undersöka samtalsledarnas upplevelser och erfarenheter av att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar under pilotinförandet i Region Halland 2023. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet ledde till fyra huvudkategorier: Riktade hälsosamtal upplevs meningsfulla, Arbetsredskap som stöd i hälsosamtalet, Betydelsen av samverkan i team samt Påverkansfaktorer i arbetet med riktade hälsosamtal. Slutsats: Hälsosamtalsledarna upplevde riktade hälsosamtal som ett meningsfullt arbete. Den regionsövergripande rutinen med metodstöd upplevdes strukturerad och lätt att arbeta efter, det digitala verktyget webbstöd behöver förbättras för att underlätta arbetet samt öka patientsäkerheten. Kontinuerlig handledning och återkoppling i motiverande samtal (MI) skulle kunna bidra till ökad trygghet i metoden. Tydligt ledarskap, stöd från kollegor och tillräckligt med tid var viktiga påverkansfaktorer vid implementeringen av riktade hälsosamtal. Framtida studier bör fokusera på att utforska deltagarnas upplevelser av hälsosamtalen samt utvärdera om implementeringen lyckats. 

Lifestyle-related diseases are increasing in the world and in Sweden. Through health promotion work, risk factors and unhealthy lifestyle habits can be identified. This has led to the introduction of targeted health dialogues to specific age groups in several regions in Sweden and now in Region Halland. It has not yet been mapped how healthcare worker's experience leading targeted health dialogues according to the region-wide routine in Halland. The purpose of the study was to investigate the healthcare worker's experiences of leading targeted health dialogues with 40-year-olds during the pilot phase in Region Halland in 2023. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach. The results led to four main categories: Targeted health dialogues are experienced as meaningful, Supporting tools in the health dialogues, The importance of cooperation in teams and Influence factors in the work with targeted health dialogues. Conclusion: The healthcare worker's experiencedtargeted health dialogues as meaningful. The region-wide routine with the method was perceived as structured and easy to use, the digital tool “Webbstöd” needs to be improved to facilitate the work and increase patient safety. Continuous supervision and feedback in the Motivational interviewing (MI) method could contribute to increased security in the method. Clear leadership, supportive colleagues and sufficient time wereimportant influencing factors in the implementation of targeted health dialogues. Future studies should focus on exploring the participant's experiences of the health dialogues as well as an evaluation of whether the implementation was successful.