I media har internationella kunskapsmätningar uppmärktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sämre över tid i specifikt en internationell kunskapsmätning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fått en negativ inverkan på skolan är det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien är att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i främst två undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:

• Vad är motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?
• Hur motiveras ämnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?
• Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?

För att besvara ovanstående frågeställningar används en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter. Litteraturstudien använder sig av en tankemodell som ett analysverktyg för att synliggöra de internationellas undersökningars syfte, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i PISA och ICCS. Resultatet av litteraturstudien visar att varför internationella undersökningar genomförs är för att undersöka hur rustade eleverna är för att bli aktiva samhällsmedborgare men visar även att det finns ett ekonomiskt vinstintresse till att undersöka hur bra eleverna är i vissa ämnen. Motiveringen till ämnesval i dem internationella undersökningarna är nästan obefintlig i skolverkets rapporter. Orsaker till elevers resultat är komplext och litteraturstudien visar att det beror mycket på motivationen hos eleverna.