I rapporten konstateras att det formella utbildningssystemet ställs inför utmaningar som det har svårt att hantera på egen hand. Det gäller inte minst förverkligandet av det livslånga lärandet. Utöver den beskrivning som görs av det formella utbildningssystemet sammanfattas i rapporten erfarenheterna från Utvecklingspartnerskapet SALT som pågick under 2005-2007. I rapporten argumenteras för ett integrativt perspektiv på lärande där det formella utbildningsväsendet samverkar med alternativa miljöer för icke-formellt lärande. Av rapporten framkommer att dessa alternativa lärandemiljöer når många av de grupper som det formella utbildningsväsendet har svårt att nå. De verkar också ha utvecklat metoder för att bedriva undervisning som passar dessa grupper. De miljöer som beskrivs är ABF-skolan, Sherpa-vägledaren inom Xist/Kvinnoforum samt Accessprogrammet som utvecklats av Urkraft. De beskrivna miljöerna utgör dock bara exempel på icke-formella lärande miljöer som skulle kunna bidra till att förverkliga målsättningen om det livslånga och det livsvida lärandet.

De studerade miljöerna visade sig framgångsrika när det gällde att förebygga problem, och att förbereda deltagarna inför arbetslivet. De innebar för många en andra chans efter  misslyckade studier, och de medgav genom inriktning på bildning och personlig utveckling en återhämtning för dem som känner sig pressade av omgivningens krav. Ett integrativt perspektiv på lärande skulle öppna för nya flexibla övergångar mellan det formella  utbildningsväsendet och andra alternativa och icke-formella lärandemiljöer. Det skulle resultera i ett differentierat utbildningssystem som skulle kunna erbjuda både kunskapsförmedling och omsorg om de studerande.

I rapporten redovisas två metoder för att integrera icke-formella lärandemiljöer i det formella utbildningsväsendet. Det skulle kunna ske endera genom samverkan, som i fallet med ABF-skolan och Vuxenutbildningen med Centrum för vägledning och validering (CV) i Skellefteå, eller genom OCN-Sweden som erbjuder både kvalitetssäkring och en form av erkännande av utbildningen i Accessprogrammet. Det senare en nyetablerad verksamhet som sprids likt en folkrörelse över landet.

Det saknas dock inte exempel i rapporten på hur det formella utbildningsväsendet försöker att fullgöra sitt uppdrag genom att utveckla nya metoder. Inom det individuella programmet KLIV i Skellefteå kommun tog man arbetslivet till hjälp och utvecklade individualiserade studievägar som även om de innebar en utestängning från gemenskapen under gymnasietiden erbjuder en framtida integration på arbetsmarknaden. Inom Högskolan i Halmstad utvecklas ett program som använder sig av arbetslivet och dess efterfrågan av tjänster när man genomför olika projekt och utvärderingar. Erfarenheterna av detta program visar att studenter som kommer från hem utan tidigare erfarenhet av högre studier kan finna sig tillrätta och lyckas. Att uppleva sig tillhöra arbetarklassen eller att ha erfarenhet av invandring kan inom samhälls- och beteendevetenskap bidra till en djupare förståelse av olika sociala fenomen. Avsaknaden av studietraditioner på universitets- och högskolenivå innebär dock samtidigt ett kontinuerligt behov av vägledning inom en rad områden. Något som uppmärksammades av det Open Space som genomfördes inom SALT. Studenterna behöver vägledning i en rad situationer där de tvingas fatta beslut som upplevs som avgörande för framtiden.