Bakgrund: Studier visar att mobiltelefoner används i operationsrummen både för tjänsterelaterat och privat bruk och det beskrivs för- och nackdelar relaterat till mobiltelefonanvändning inom sjukvården. Syftet: Var att beskriva och kartlägga användning av tjänstetelefoner och personalens privata mobiltelefoner i operationsrummen. Metod: Kvantitativ ansats, designen är en beskrivande tvärsnittsstudie med 40 strukturerade observationer i operationsrummen samt en enkätundersökning, som besvarades av 33 personer. Deltagarna var  anestesisjuksköterskor, läkare, operationssjuksköterskor och undersköterskor. Data analyserades deskriptivt i SPSS. Resultat: Observationerna i operationsrummen visade att av 477 telefonanvändningar var 287 (60,2 %) privata mobiltelefoner och 190 (39,8 %) tjänstetelefoner. Följsamheten till basalhandhygien riktlinjer före och efter telefonanvändning, n=477, var 93 (19,4 %) respektive 103 (21,5 %). Av enkäten framgick att 9 (27,2%) av deltagarna dagligen upplevde att användning av privata mobiltelefoner störde teammedlemmar i operationsrummen. Åtta (24, 2%) av deltagarna upplevde dagligen, 7 (21,7%) varje vecka, att medarbetare blev mindre koncentrerade på grund av användning av privata mobiltelefoner. Konklusion: Ökad följsamhet till basal handhygien, utformning av riktlinjer angående användning av privata mobiltelefoner i operationsrummen samt en diskussion angående vad som är etiskt riktigt i förhållande till patienterna kan anses som väsentligt. Ytterligare studier behövs för fortsatt kartläggning av användning och hantering av mobiltelefoner i operationsrummen.   

Background: Studies show that mobile phones are used in the operating rooms for both service-related and private use, and the advantages and disadvantages associated with the use of mobile phones in the healthcare sector are described. Purpose: To describe and map the use of service phones and staff's private mobile phones in the operating rooms. Method: Quantitative approach, the design is a descriptive crosssectional study with 40 structured observations in the operating rooms and a questionnaire survey, which was answered by 33 people. The participants were anesthetic nurses, anesthesiologists, operating room nurses and assistant nurses. Data was analyzed descriptively in SPSS. Result: The observations in the operating rooms showed that of 477 phone uses, 287 (60.2%) were private mobile phones and 190 (39.8%) service phones. The adherence to basal hygiene guidelines before and after telephone use, n = 477, was 93 (19.4%) and 103 (21.5%), respectively. The survey showed that 9 (27.2%) of the participants experienced daily that the use of private mobile phones disturbed team members in the operating rooms. Eight (24, 2%) of participants experienced daily, 7 (21.7%) weekly, employees became less concentrated due to the use of private cell phones. Conclusion: Increased compliance with basic hand hygiene, designing guidelines regarding the use of private mobile phones in the operating rooms and a discussion regarding what is ethically correct in relation to the patients can be considered essential. Further studies are needed for continued examination of the use and management of mobile phones in the operating rooms.