Denna studie handlar om hur det mörka kulturarvet i Västra Götalands län definieras, värderas och levandegörs inom ramen för museal verksamhet. 100 tjänstemän fick en enkät med flera slutna och öppna svarsalternativ som bearbetades kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att den övervägande delen av respondenterna instämmer i att det mörka kulturarvet förknippas med (1) krig, konflikter och oroligheter, (2) epidemier, sjukdomar och pester samt (3) svält, hårt liv och lidande. Det förefaller inte vara lika tydligt att gravstenar, begravningsfält, kyrkogårdar och katastrofer hör hit. Det mörka kulturarvet har en betydelse för att få en nyanserad och helhetlig bild av historien. Det ger förståelse för samhället i ett dåtida och nutida perspektiv. Några betonar också att det är viktigt för att vi inte ska glömma det obehagliga, traumatiska och hemska. Kulturmiljövården som grundas i olika typer av källor förmedlar kunskap genom berättelser, film, utställningar, föredrag, rapporter och skrifter. Den övervägande delen av respondenterna anser att det förgångna återges på ett objektivt och neutralt sätt men en del betonar att dåtiden skönmålas. Endast ett fåtal menar att dåtiden mörkas/dramatiseras.