hh.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Plusenergihus: Investeringskalkyl av Sveriges första flerbostadshus upprättat med plusenergi
Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
2014 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal. Detta leder till större produktionskostnader då mer isoleringsmaterial och komplexa värme- och ventilationssystem krävs. Halmstad Fastighets AB (HFAB) upprättar Sveriges första flerbostadshuset med plusenergi. Vi ställer oss frågan om de lägre driftkostnaderna som byggnaden medför kan betala igen den betydligt högre investeringskostnaden. Vi jämför med ett liknande konventionellt hus där driftkostnaderna är högre samtidigt som investeringskostnaden är lägre.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur in- och utbetalningar uppkommer i en plusenergifastighet. Vi kommer även beskriva hur investeringsbeslutet har utformats och varför investeringen gjordes.

Vår uppsats resulterade i en fallstudie där vi besökte Ulf Johansson och Jonas Stark som båda arbetar på HFAB. De hade insikt i hur processen såg ut vid investeringsbeslutet och hjälpte oss att få inblick i de byggtekniska samt ekonomiska frågorna.

Med insamlad empiri i form av nyckeltal om drift och ekonomi har vi med hjälp av den teoretiska referensramen kunnat analysera investeringsbeslutet kring projektet. Vi upptäckte tidigt att definitionen av ett plusenergihus är svår att finna och driftkostnaden skiljde sig markant mellan jämförelseobjekten. Grundinvesteringen för plusenergihuset var betydligt högre än för jämförande objekt p.g.a. merkostnaden för att få ett tätare klimatskal i fastigheten. Grundinvesteringen var för stor för att kunna anse att projektet kan bli lönsamt. Detta återspeglar sig även i återbetalningstiden och i de LCC-beräkningar som gjordes i jämförelse mellan projekten. Vid uträkning av nettonuvärdet utifrån två olika kalkylräntor såg vi att projektet aldrig kommer kunna anses vara lönsamt efter 50 år. Skillnaderna i driftkostnaden mellan objekten är inte tillräckligt stora för att återbetala grundinvesteringsbeloppet under den tekniska livslängden på 50 år och en investering bör ej göras. Dock finns det andra fördelar med att bygga Sveriges första flerbostadshus med plusenergi, som marknadsfördelar, kunskap och miljövänlighet.

Abstract [en]

Climate change and rising prices in the electricity market has led to low-energy housing as an attractive option when new properties are established. In 2014 the construction sector in Sweden stands for 40% of the total energy use. A plus-energy building is a type of low-energy building that produces more energy than the building requires. The advantage with plus-energy buildings is that the operating cost is low. To achieve a low operating cost the building must be equipped with a tight building envelope with a low heat release rate. This leads to higher production costs when more insulation and complex heating- and ventilation systems are required. Halmstad Fastighets AB (HFAB) establishes Sweden’s first plus-energy apartment building. We wonder whether the lower operating costs of the building will be able to pay back the much higher investment cost. We compare the object with a similar conventional house where operating costs are higher, while the investment cost is lower.

The purpose of this report is to describe how payments and disbursements emerge in a plus- energy building. We will also describe how the investment decision developed and why the investment was made.

Our report resulted in a case study where we visited Ulf Johansson and Jonas Stark, who both work at HFAB. They had insight into how their investment process looked and helped us to gain knowledge into the structural engineering and economic issues.

With the collected empirical data in the form of operations and finance ratios and by using the theoretical framework was able to analyze the investment decision on the project. We discovered early on that the definition of plus-energy is hard to find and operating cost significantly differed between the comparison objects. The initial investment for the plus-energy building was significantly higher than for a comparative object due the extra cost to get a tighter building envelope. The initial investment was too large to consider the project as profitable. This is also reflected in the payback-period and in the LCC calculations made ​​in the comparison between the projects. When determining the net present value based on two different cost of capital, we saw that the project will never be considered to be profitable after 50 years. The difference in operating costs between the objects is not large enough to repay the initial investment amount during the lifespan of 50 years and an investment should not be made. However, there are other advantages to build Sweden's first plus-energy apartment building, such as, a greater market share, knowledge, and to be environmental friendly.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2014. , s. 54
Emneord [sv]
Plusenergihus, plusenergi, passivhus, investering
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-26165OAI: oai:DiVA.org:hh-26165DiVA, id: diva2:734548
Fag / kurs
Business
Presentation
2014-05-20, 09:00 (svensk)
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2014-07-18 Laget: 2014-07-18 Sist oppdatert: 2014-07-18bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Hansson, Strandberg, Fulltext(1376 kB)335 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1376 kBChecksum SHA-512
c196b12694b07e0a47d07d869a9eef0149402e731e7cc129a0b137ec0733392288d85426e9c80fcc50dc60c615b49ea65fc8536ef1cc7ff24e06f1632f25ead5
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 335 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 949 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf