Den annekterade flexibiliteten 2004 (svensk)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave

Abstract [sv]

Anledningen till den här uppsatsen är att uppmärksamma och förbättra förståelsen för den utveckling som hemsjukvårdarnas yrkesroll har gått igenom. Som yrkesgrupp är hemsjukvårdarna för många synonymt med det svenska välfärdssamhället men deras yrkesroll och funktion har förändrats, något sim inte fullt ut uppmärksammats. Den förändrade yrkesrollen har medfört ändrade sociala relationer och idag är hemsjukvårdarens yrkesroll mer komplex än någonsin. Hemsjukvårdarnas yrke bär med sig en historisk prägel samtidigt som den svarar till allt mer flexibla arbetsuppgifter och krav. Den tidigare karaktäristiska stödfunktionen åt äldre har fått vika undan för en mer sjukvårdsliknande funktion. Det pågår en förändringsprocess där många olika faktorer är delaktiga. Samhällsutvecklingen i sig skapar förändring genom individualiseringsprocesser, arbetsdelning och det allt mer framträdande informationssamhället. Bakom förändringens krafter finns ett omvärldstryck vilket inom organisation och verksamhet kommer till uttryck via rationella verktyg. Dessa rationella förändringar ställer krav på flexibilitet och effektivitet hos hemsjukvårdarna. En anpassning till dagens arbetsförutsättningar och krav sker, förutsättningar för arbetet som utvecklas allt längre bort från de traditionella yrkesfunktionerna. Det är i det postindustriella samhället som hemsjukvårdarna tvingas söka efter sina yrkesroller, vilket i den här uppsatsen förklaras med hjälp av en teorikonstruktion. För att teoretisera processen som påverkar hemsjukvårdarna har ett förhållningssätt där fler perspektiv - makro, meso och mikro - använts. Tillsammans visar dessa att det finns ett krav på förändring med hjälp av individens egen flexibilitet. Detta får delaktigheten med vårdtagaren - kallet – att bli centralt i interaktionen mellan parterna. Kallet bär på en dubbelhet för samtidigt som det är nödvändigt för hemsjukvårdarna kan det i yrket bli en belastning. Teoretiserandet kopplas också till konflikten mellan det kvantitativa och kvalitativa betraktelsesättet på en organisation som skall utföra kvalitativa arbetsuppgifter. Slutledningen av den här uppsatsen visar på behovet av att göra det möjligt att se kvalitativa värden som en positiv kraft inom organisationer som arbetar med just kvalitativa arbetsuppgifter. Uppsatsens empiri baseras på 29 enkäter, 5 intervjuer samt 2 gruppdiskussioner. Därtill kommer den litteraturanvändning som gjorts för att ge ett historiskt perspektiv.

sted, utgiver, år, opplag, sider

2004.

Emneord [sv]

Hemsjukvård, delaktighet, flexibilitet, individualisering, avinstitutionalisering, professionalisering, omvärldstryck, flexicurity – flexicure, tematisering

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:hh:diva-12377Lokal ID: U11423OAI: oai:DiVA.org:hh-12377DiVA, id: diva2:367528

Uppsök

Social and Behavioural Science, Law

Merknad

Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seTilgjengelig fra: 2010-11-09 Laget: 2010-11-09bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle ScholarTotalt: 50 treff