Flexibla arbetstider inom vården. Erfarenheter kring och attityder till arbetstidsmodellen Time Care 2004 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave

Abstract [sv]

Denna uppsats undersöker erfarenheterna kring och attityderna till en arbetstidsmodell som heter Time Care. Time Care är ett datoriserat tidsplaneringssystem som tillåter användarna att själva lägga schema utifrån individuella önskemål. Studien är kvalitativ och baserar sig på 10 intervjuer med personal och chefer från två olika avdelningar på ett sjukhus som använder Time Care. Undersökningen fokuserar på att undersöka vilka aspekter som användarna värderar då de önskar arbetstider och hur användarna uppfattar att Time Care inverkar på deras liv, såväl privat som på arbetet. Dessutom behandlar uppsatsen hur Time Care inverkar på användarnas uppfattning av tid. Det empiriska materialet från intervjuerna analyseras utifrån fyra sociologiska teorier; Hage & Powers (1994) teori om det komplexifierade samhället, Sennetts (2000) teori om den flexibla kapitalismen, Baumans teori (2002) om det individualiserade samhället och Baumans (1992) teori om ”vi” och ”de”. Undersökningen visar att Time Care, i jämförelse med den gamla schemamodellen som utgjordes av ett fast schema, generellt erbjuder användarna större möjligheter att själva påverka sina arbetstider. Användarnas önskemål påverkas bland annat av verksamhetens behov, gemensamma regler och normer, fritidsintressen samt hur de vill planera in sitt sociala umgänge vid sidan av arbetet. Time Care har också medfört att personalen på de bägge studerade avdelningarna numera jobbar med fler personer än vad som tidigare var fallet. Det har medfört att de grupperingar som tidigare funnits mellan personal på avdelningarna numera i viss mån försvunnit. Detta har i sin tur även lett till att personalen har fler relationer med andra på avdelningen, men att relationerna antagit en ytligare karaktär. Även uppfattningen av tid har påverkats vilket tagit sig uttryck genom att de intervjuade generellt upplever sig ha mer tid och att de uppskattar sin fritid mer än tidigare. Time Care bygger enligt författarna på att var och en ska se till sina egna önskemål och intressen och de menar att individualiseringsprocessen därför är svår att undvika som enskild individ. Personalen är dock inte helt individualiserad då de även i viss mån anger att de måste anpassa sig till gruppens och verksamhetens krav och behov. Undersökningen visar också att sjuksköterskorna, i jämförelse med undersköterskorna, är mer självständiga i sitt användande av Time Care. Författarna menar även att Time Care förutsätter att personalen litar på tekniken och på att datorsystemet som Time Care bygger på gör schemat rättvist. Ovisshet kring hur systemet fungerar gör dock enligt författarna att personalen uttryckt att de ibland inte fullt ut litar på att arbetskamraterna är ärliga och tar sitt ansvar för att schemat ska gå ihop.

sted, utgiver, år, opplag, sider

2004.

Emneord [sv]

Flexibel arbetstid, individuell arbetstid, postindustriellt samhälle, Time Care, vården, arbetstidsmodell.

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:hh:diva-11727Lokal ID: U10756OAI: oai:DiVA.org:hh-11727DiVA, id: diva2:366862

Uppsök

Social and Behavioural Science, Law

Merknad

Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seTilgjengelig fra: 2010-11-09 Laget: 2010-11-09bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle ScholarTotalt: 329 treff