Den utbildningsvetenskapliga forskningen har ofta en normativ ton och lanserar idéer om hur skolan borde vara, hur undervisning borde bedrivas, hur människor borde lära och om hur skolor borde ledas. Utbildningsvetenskaplig forskning skulle tjäna på att vara mindre normativ och mer empirisk och analytisk. I doktorsavhandlingen En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer, som Josefin Brüde Sundin disputerade på vid Linköpings universitet i maj 2007, är en av poängerna just den icke-normativa ansatsen. Författaren gör sig inte till tolk för en eller annan idé om hur skolledare bör göra för att realisera statens skolmålsättningar, utan hon har nära följt skolledare (en i 19 månader och två i två månader) i syfte att ”fånga och förstå innebörden av och komplexiteten i att vara rektor” för att citera avhandlingens syfte och närmare bestämt låtit sig vägledas av tre frågor: Vad gör rektor i den vardagliga praktiken?; Hur gestaltar sig rektors ledarskap?; Varför ser rektors arbete och ledarskap ut som det gör?