Med anledning av de senaste årens omvärldsutveckling genomgår Försvarsmakten en tillväxt i kontrast mot 1990 och 2000-talets stora neddragningar. Försvarsmakten transformeras återigen mot ett nationellt försvar samtidigt som ett annalkande NATO-medlemskap står vid dörren.De demokratiska ramverken styr Försvarsmakten och hur de skall hantera sin verksamhet. Försvarsmakten har i sin tur delegerat ansvaret till de förband som fungerar som utbildningsplattformar, samtidigt som de vidmakthåller och utbildar krigsförband.Vid Livregementets husarer, K 3, återfinns två av Försvarsmaktens krigsförband, Jägarbataljon och Underrättelsebataljon. Dessa två utgör en del av lätta rörliga förband som finns inom Försvarsmakten vilka med kort varsel kan sättas in i insatser nationellt som internationellt. Regementet K 3 har en lång historia av att uppträda i mindre enheter där uppdragstaktik är en av huvudbultarna i krigföringen.Studiens omfattning syftar till att skapa förståelse kring utvecklingen av dessa två krigsförband vid K 3.Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv undersökning med intervjupersoner som har en bakgrund som chefer vid de två krigsförbanden, Jägarbataljon och Underrättelsebataljon, vid K 3.De övergripande teman som identifierats i studien är Drivkraft, Lärande, Ledning & Styrning. Studien placerar inte dessa teman i någon form utav hierarkisk ordning utan de syftar till att skapa förståelse för utvecklingen.Slutsatserna visar på att personalen vid förbanden har en stark kultur av att vilja utveckla sin verksamhet. Vidare beskrivs en stor brist på resurser som riskerar att påverka en utveckling vid förbanden.