Psykisk ohälsa och förskrivning av farmakologisk behandling ökar i dagens hälso- och sjukvård för barn och ungdomar där psykosociala omvårdnadsinsatser kan bidra till betydande förändring för individen. Bristande kunskap om hästunderstödda aktiviteter utgör hinder för att behandlingsformen ska kunna accepteras som en verksam omvårdnadsinsats. Syftet med studien var att belysa barns och ungdomars erfarenheter av hästunderstödda aktiviteter vid psykisk ohälsa ur ett omvårdnadsperspektiv. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och data insamlades med Photovoice-metoden. Urvalet bestod av sex barn och ungdomar mellan 7 – 18 år, som deltagit i hästunderstödda aktiviteter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hästen och dess närmiljö inger lugn samt utgör en trygg plats där återhämtning möjliggörs. Den ömsesidiga vänskapen med hästen beskrivs som betydelsefull och främjar barnets självkänsla och tillit. Hästen engagerar barnet till aktivitet som stärker självförtroendet och gör barnet till en aktiv part i sin egen återhämtningsprocess. Hästunderstödda aktiviteter har ett terapeutiskt värde i omvårdnaden för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och bör utgöra en viktig del i både specialistsjuksköterskeutbildning och klinisk psykiatrisk omvårdnad. Fortsatt forskning avseende hästunderstödda aktiviteter som omvårdnadsinsats bör fokuseras på hur insatsen ska kunna integreras i ordinarie vårdutbud samt inkludera fler pojkar och beakta ett genusperspektiv.  

Mental illness and the prescription of psychiatric drugs are increasing in the Swedish health care system for children and adolescents where instead holistic nursing interventions could contribute to a significant change for the individual. Lacking knowledge of equine-assisted activities impairs the treatment being accepted as an effective nursing intervention. The aim of this study was to enlighten children’s and adolescents’ experiences of equine-assisted activities as a cure for mental illness through a nursing perspective. An empirical study with an inductive approach was conducted and data was collected through the Photovoice methodology. Six children and adolescents that took part in an equine-assisted activity intervention was included in the study. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result show that the horse and its immediate environment is a source of calmness and constitutes a safe space that enable recovery. The mutual friendship with the horse is valuable and contributes to an augmented self-esteem. The horse engages the children in activities where they become an active part in their own recovery process and strengthens their self-confidence. The result indicate that equine-assisted activities may be an effective nursing intervention with therapeutic value, which needs to be given required scope in both clinical nursing practice and in master level mental health nursing education. Further research on the subject should focus on how equine-assisted activities can be integrated in clinical nursing practice and on obtaining a more even gender distribution in the study sample.