För många elever kan såväl ämnets innehåll som naturvetenskapligt språk i kemi upplevas abstrakt. En särskild utmaning ligger i beskrivningar av det tredimensionella perspektivet (3D). Detta är samtidigt en nyckel för att förstå hur molekyler är uppbyggda och varför kemiska reaktioner sker. Digitala verktyg kan öppna upp för nya möjligheter att både undervisa och lära kemi. Hur kombinationen av tillgänglighet och flexibilitet i lärares undervisningsupplägg, samt utveckling av elevers förståelse skapas då AR (augmented reality) involveras i konkreta undervisningssituationer är inte väl känt. 

Syftet med detta praktiknära och praktikutvecklande samverkansprojekt är att undersöka hur AR kan tillämpas i reella undervisningssituationer i gymnasieskolans kemiundervisning och på vilket sätt det har betydelse för elevers lärande om kemiska modeller. Projektet syftar även till att vidareutveckla didaktiska tillämpningar för AR i kemiundervisning. De frågeställningar som vägleder studien är:

• Hur kan AR användas som didaktiska tillämpningar i gymnasieskolans kemiundervisning? 

• På vilka sätt bidrar AR till möjligheter att göra abstrakta kemiska modeller konkreta i kemiundervisningen? 

• Vilka utmaningar uttrycker elever och lärare vid användningen av digitala hjälpmedel (AR) i kemiundervisning? 

Studien genomfördes i olika elevgrupper på gymnasiet. Tillsammans med läraren upprättades ett planeringsunderlag (T-CoRe) för att tydliggöra argumentationen och förväntningar för undervisningen. Under en pilotstudie testades olika AR-appar, därefter skapades mätgrupp och kontrollgrupp. Studiens metoder innefattade videodokumentation av klassrumssituationer, för- och eftertest, samt videostimulerade intervjuer. 

Då digital teknik såsom AR införs, ställs nya krav på läraren. Utbudet av digitala resurser är stort vilket kan medföra att fokus riskerar att hamna på den digitala tekniken snarare än didaktiska förtjänster. Studiens resultat visar hur AR, i jämförelse med motsvarande undervisning utan AR, kan bidra till elevers resonemang om kemiska modeller. Studien lyfter även frågan på vilka sätt digitala anpassningar är värdefulla att eftersträva för att det arbete som läggs ner ska ge utvecklat lärande.