När man undersökte resultaten i studien, fann man att det som påverkade fysisk aktivitet (FA) var i synnerhet smärta och stelhet tillsammans med nedsatt fysisk funktion hos patienter med tidig RA. Smärta och stelhet var aspekter som hindrade utförandet av FA. Dessutom var sjukdomsaktivitet associerad med minskande nivåer av FA (både moderat och mer intensiv).

Det är således viktigt att uppmärksamma aspekter relaterade till motivation och medvetande från patienternas perspektiv samt öka patienternas egen förmåga att utföra FA utan rädsla och med medvetenheten om de positiva resultaten komna ur kroppslig rörelse. Det anses därför som nödvändigt att ge patienter med RA med adekvat och motiverande råd om FA. Det är också viktigt att initialt tillhandahålla dessa patienter med goda förhållanden, där t.ex. preferensavtal eller subventioner ingår, eftersom den kliniska bilden av RA har en bidragande effekt till en minskning av FA och omvänt.

Eftersom betydelsen av att upprätthålla en fysiskt aktiv livsstil i ett hälsofrämjande syfte i de tidiga skeden av sjukdomen är mycket viktig, är det essentiellt att uppmärksamma att de förbättrade kliniska resultaten går förlorade i vissa fall, vilket är ett viktigt problem i vårdinrättningarna hos patienter med tidig RA. Att förstå det komplexa motivet bakom FA-mönstret hos patienter med RA kan hjälpa dessa patienter att få en mer skräddarsydd vård med både psykologisk och fysisk inriktning. Mer forskning kan behövas för att skapa strategier för fler individuella och anpassade vårdprogram, där ett helhetsperspektiv på patienthälsa borde ständigt karakterisera tillvägagångssättet.