Introduktion
För barn och ungdomar såväl med som utan funktionsnedsättningar är det viktigt att få tillfredsställa sina rörelsebehov, uppleva rörelseglädje, rekreation och gemenskap. Skolämnet Idrott och hälsa kan medverka till ett ökat idrottsutbud även för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, vilket i sin tur kan leda till positiva fysiska, psykiska, sociala och existentiella effekter. Att delta i skolämnet Idrott och hälsa och vara med i en idrottsförening är däremot ingen självklarhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Idrotten har också för många barn med funktionsnedsättningar en större betydelse i den individuella situationen än för barn utan funktionsnedsättningar, bland annat när det gäller hälsa och välbefinnande. Därför är det betydelsefullt att fördjupa kunskapen om barn med funktionsnedsättningar men framförallt om lärandet som kan sammankopplas med att inkluderas i klassundervisningen inom Idrott och hälsa.
Syfte & teoretisk ram
Syftet med projektet är att kartlägga uppfattningar från barn med funktionsnedsättningar och deras lärare i idrott och hälsa om lärandet i en inkludering inom ämnet idrott och hälsa. Målsättningen är att få vetskap om vilka åtgärder som är viktiga för ett ökat lärande för barn med funktionsnedsättningar vid en inkludering i idrott och hälsa, därmed att stärka deras delaktighet i skola och samhälle. I forskningsprojektet där barnen själva kommer till tals är fokus på barnens lärande och inkludering för att hitta nyskapande perspektiv på delaktighet.
Metod
Metodmässigt används kvalitativ analys med fenomenografisk metod som forskningsansats.Intervjuer genomförs med 8 barn med funktionsnedsättningar och 8 lärare i Idrott och hälsa om deras uppfattningar om lärandet i en inkludering inom ämnet idrott och hälsa. Barn och lärare är jämt fördelade över kön. Med hjälp av analyser av intervjuer och sammanställning av olika typer av beskrivningskategorier undersöks uppfattningar i ett sk fenomenografiskt utfallsrum. Processen inriktas mot att kartlägga uppfattningar samt undersöka hur uppfattningar förhåller sig till varandra och till det undersökta fenomenet. Genomförandet av projektet sker på skolor i Halmstad kommun år 2015-2016.
Resultat
Olika beskrivningskategorier belyser de variationer som framkommer i svaren från barn och lärare i Idrott och hälsa. Beskrivningskategorierna för barnen beskrivs i följande ordning: Att finna tilltro till undervisningen i idrott och hälsa; Att finna tilltro till sin kroppsliga förmåga; Att finna tilltro till inkludering i i idrott och hälsa; Att finna tilltro till att uttrycka möjligheter och hinder under undervisningen i idrott och hälsa. Därefter följer beskrivningskategorierna för idrottslärarna i följande ordning: Att främja delaktigheten i undervisningen i idrott och hälsa; Att främja lärandet i idrott och hälsa; Att främja inkludering i i idrott och hälsa; Att främja olikheter i undervisningen i idrott och hälsa.
Diskussion
I forskningsstudien resonerar barn med funktionsnedsättning om vikten av att vara både i en stor och liten grupp under lektionerna i idrott och hälsa. Det kan tyda på att undervisningen och lärandet skulle främjas av möjligheten av att ha lektioner i halvklass och helklass under en skolvecka. Barnen är medvetna om begränsningarna med sina kroppar och uttrycker intresse för fysiska aktiviteter, men tveksamhet inför moment där begränsningarna märks av. Det kan tyda på att undervisningen inte tillgodoser barnens behov av rörelse utan behöver utvecklas. Idrottslärarna tydliggör ett klassomfattande perspektiv på lärandet som kan utveckla kunskaper för både barn med och utan funktionsnedsättningar. Idrottslärarna anger en hög grad av engagemang och motivation kring inkludering i undervisningen, men påpekar avsaknaden av kunskaper och kompetenshöjande åtgärder inom skolan. Det kan tyda på att lärarprogrammen som sådana inte lägger så mycket krut på området, samt en avsaknad av fortbildning efter slutförda studier.
2016. s. 17-17
SVEBI-konferensen 2016, Örebro universitet, Örebro, Sverige, 16-17 november, 2016