Bakgrund: Sedan dess tidiga start på 60-talet växer idag Artificiell Intelligens (AI) i revolutionerande fart och används idag i områden från sjukvård, digitala klockor, domstolar, offentliga toaletter, preventivmedel eller till energisystem. Den breda implementeringen och data växer storslaget fram på marknaden. Men AI-tekniken bidrar även till att bland annat kvinnor drabbas av stereotypa könsroller som programmeras in, trots att kvinnor är de som 1) använder tekniken minst och 2) är underrepresenterade inom tech-sektorn. Ur ett etiskt perspektiv finns även andra problematiska svårigheter med AI i förhållande till dess utsläpp och påverkan på klimatet. Syfte: Syftet med arbetet är att studera vilka föreställningar om AI personer som är verksamma inom sektorn i Sverige har, med särskild hänsyn till genus och klimat. Frågeställning: Vilka föreställningar har personer verksamma inom AI-sektorn i relation till genus och klimat? Metod och teori: En kvalitativ metod har använts där halvstrukturerade intervjuer har gjorts med fyra personer. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts vid analyserandet av intervjutranskriberingarna. I Analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genusteori. Slutsats: AI diskursen med dess mestadels positiva konnotationer har ett stadigt grepp inom sektorn. Inget av de aktuella projekten som informanterna är verksamma i nu tillämpar något specifikt etiskt regelverk, bortsett från de etiska riktlinjer som varje enskild organisation som är involverad i projektet har. Det finns en viss medvetenhet om etikrelaterade problem med AI kopplat till genus och klimatförändringar, men inget större engagemang i att hantera det eller att granska egna utsläpp. Huvudfokus är hur AI kan tillämpas för att hantera olika samhällsutmaningar.