Syftet med studien är att undersöka vad, hur och varför lärarna använder sig av högläsning i sin undervisning, samt vilka kringaktiviteter som kan uppstå och varför. Lärarnas olika uppfattningar om högläsningsböckerna och de olika delarnas betydelse blir även en central faktor i undersökningen. Studien lutar sig mot lärare med inriktning på årskurserna F-3. I det teoretiska ramverket utgår vi ifrån Vibeke Hetmars triangelmodell som beskriver relationen mellan eleven, läraren och litteraturen med hjälp av de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi har använt oss av i arbetet är en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor.

Resultatet i undersökningen visar att frekvensen av högläsningen varierar mellan lärarna, dock utgår alla från en viss kringaktivitet som gör eleverna delaktiga i undervisningen. Lärarna använder sig av modeller som läsfixarna och Chambers grundfrågor. Andra kringaktiviteter som lärarna använder är att eleverna får samtala med en axelkompis, lärarna läser med inlevelse och gör eleverna inkluderade i högläsningsundervisningen för att tillsammans uppnå en gemensam läsupplevelse. Det gör lärarna för att det kan bidra till en språk- och kunskapsutveckling. Det synliggörs att högläsningen tillsammans med ett boksamtal kan användas på många sätt för att uppnå det centrala innehållet, kunskapskrav och värdegrund som läroplanen lyfter.