Bakgrund: Tidigare forskning visade attd 23 % vuxna och 81% av tonåringar över hela världen inte uppfyllede rekommendationerna för fysisk aktivitet 2010. Fysisk inaktivitet är relaterat till ökad risk för sämre hälsa och att drabbas av livsstilssjukdomar. Fotboll Fitness är ett relativt nytt koncept av organiserad fysisk aktivitet med måttlig och hög intensitet. Träningsformen kombinerar styrka och kondition som passar alla åldrar och könstillhörighet oavsett tidigare fotbollserfarenheter eller fysisk förmåga. Att vara en del av en grupp och etablera sociala relationer har visats vara relaterat till förbättrat välbefinnande samt var en av huvudfaktorerna till deltagande. Syftet med studien var därför att undersöka om deltagande i Fotboll Fitness var relaterat till positiva förändringar av psykisk hälsa och välbefinnande samt att sträva efter att utforska och skap en förståelse för kvinnors erfarenheter av deltagandet.

 Metod: Kvinnorna (N=18) i åldern 15 till 54 år medverkade i en 6 veckors intervention, 2 träningspass i veckan, á 90 minuter. Följande inklusionskriterier användes för att genomföra urvalet: (1) bör var mindre fysisk aktiva än 150 minuter i veckan, (2) hade inte spelat organiserad fotboll under de 10 senaste åren och (3) var inte kliniskt diagnostiserade med psykisk ohälsa. Studien genomfördes med en mixad metod genom en experimentell design som involverade tre tidpunkter för att mäta kvinnors upplevda välbefinnande, aktuella fysiska funktioner, socialt kapital och om deltagande i Fotboll Fitness upplevdes som meningsfullt. Vidare genomfördes fokusgruppsintervjuer efter avslutad intervention. Kvantitativ data analyserades genom Bayesian repeated measures analysis of variance (R-ANOVA) och ett one pair sample t-test användes som statistiska tester i analysen och utfördes i JASP. Kvalitativ data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Resultat: Resultatet av den kvantitativa analysen visade att Fotboll Fitness hade en positiv inverkan på kvinnors välbefinnande (BF10=3659.057), och sociala kapital (BF10=831.785) över tid. Vidare visade resultatet att kvinnor som deltog upplevde att det var meningsfullt att delta i Fotboll Fitness (BF10=2.570e+6). Analysen visade stöd för nollhypotesen gällande att Fotboll Fitness ska ge effekt på kvinnors nuvarande upplevda vardagsfunktioner (BF10=.0576). Det kvalitativa resultatet visade att kvinnor upplevde trygghet, gemenskap, tillfredsställelse och glädje under deltagandet vilket skapade ett mervärde för kvinnor utan tidigare erfarenheter av fotboll.

Slutsats: Resultatet från föreliggande studie stödjer hypotesen om att Fotboll Fitness bidrar till positiva förändringar av psykisk hälsa och välbefinnande. Kvinnorna som deltog i studien upplevde trygghet, gemenskap, tillfredsställelse och glädje i deltagandet vilket är faktorer som bidrar till en ökad hälsa och ett ökat välbefinnande. Resultatet från studien visade att kvinnorna värdesatte gruppträning där de fick möjlighet att skapa sociala relationer i samband med träningen och att det var positivt med en inkluderande tränare och grupp som skapade en trygg miljö. Dessa faktorer bidrog till att kvinnor som deltog upplevde att deltagandet i Fotboll Fitness tillförde ett mervärde vilket indikerar att ytterligare studier bör undersöka sambandet mellan Fotboll Fitness och livstilsprediktorer .