I det följande sammanfattar vi de resultat som framstår som mest centrala i studien. Det första vi vill lyfta fram är att studenterna som läser ett grundutbildningsprogram på Högskolan har gjort ett positivt val i den bemärkelsen att de inte har valt högreutbildning för att slippa vara arbetslösa. Studenterna på högskolan värderar både utbildningarnas bildande som yrkesorienterade aspekter som viktiga. I de data som analyserats har vi dock sett att utbildningens betydelse för det kommande yrkeslivet ges allt större betydelse efter hand som de studerar. En annan betydelsefull förändring som skett mellan det första och andra mättillfället är att intresset för ochden upplevda möjligheten att påverka sin egen utbildning sjunker avsevärt. När detgäller studenternas prestationer efter det första studieåret kan vi konstatera att devarierar, och att faktorerna kön och kulturell bakgrund har betydelse. Kvinnor ochstudenter med nordisk bakgrund presterar betydligt bättre än män och studentermed utomnordisk bakgrund. Traditionella sociala bakgrundsfaktorer somföräldrarnas utbildning och yrke visade sig inte han den betydelse för prestationernasom man kan förvänta sig utifrån tidigare studier.

Leksaker uttrycker avstånd mellan barn och vuxna

Konsumtionssamhället är påtagligt i barns leksaksinnehav. En treåring har i genomsnitt 409 leksaker och en femåring 617, enligt det forskningsprojekt som redovisas i artikeln. Leksakerna berättar dock mindre om de enskilda barnen än om vuxenvärldens värderingar och om synen på barndom, menar Anders Nelson och Mattias Nilsson. Ofta antas leksaker vara en länk till vuxenvärlden, men tvärtom gestaltar leksakerna ett särskiljande av barns respektive vuxnas tillvaro.