hh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Bergh, Susanne
Publications (3 of 3) Show all publications
Szönyi, K., Bergh, S. & Tideman, M. (2014). Från traditionell omsorg till inflytande och delaktighet – en utmanande process. Utvärdering av 172 projekt med målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning som under perioden 1994–2011 fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden. Stockholm: Arvsfonden
Open this publication in new window or tab >>Från traditionell omsorg till inflytande och delaktighet – en utmanande process. Utvärdering av 172 projekt med målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning som under perioden 1994–2011 fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Arvsfonden har Högskolan i Halmstad genomfört en utvärdering av 172 projekt med målgruppen barn, unga eller vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Projekten har under perioden 1994–2011 fått bidrag till verksamhet för ett, två eller tre år. Enligt Arvsfondens kriterier främjas verksamhet av ideell karaktär och ges i första hand till föreningar som driver projekt som syftar till nyskapande och utvecklande verksamhet. Brukarna ska involveras i projektet och medel ska inte lämnas till verksamheter som faller under offentliga huvudmäns ansvar, om inte särskilda skäl finns.

Gemensamt för projekten har varit att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen. Majoriteten av projekten har varit treåriga, medan typ av och inriktning på aktiviteter och genomförande har skiljt sig åt mellan projekten. Projekten har drivits av nationella och lokala funktionshinderorganisationer, studieförbund och stiftelser, och har en stor innehållsmässig spännvidd. Information till och om personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckling av stöd- och utbildningsinsatser, fritidsaktiviteter och teknikstödsutveckling är exempel på projektens huvudsakliga inriktningar.

Projekten har analyserats via dokumentstudier av samtliga 172 projekt, enkätsvar från 73 av projekten, 7 fallstudier samt intervjuer med Riksföreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) samt handläggare på Arvsfonden. Syftet med utvärderingen har varit att tillvarata de erfarenheter och kunskaper projekten gjort och att öka kunskaperna om vilka spår projekten lämnar och betingelserna för deras fortlevnad, vilka möjligheter och hinder de stött på och att analysera projektens betydelse och effekter för målgruppen. De viktigaste slutsatserna av utvärderingen kan beskrivas så här:

• Arvsfondens projektmedel möjliggör utveckling av nya aktiviteter, nya verksamheter och framtagande av nytt informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering.

• En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelse att de genomfört något som inte prövats någon annanstans förut.

• De flesta projekt har någon grad av brukarinflytande, men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen. I huvudsak deltar målgruppen som mottagare av projektets insatser.

• Ett fåtal projekt, särskilt bland de yngre projekten, kan anses ha verkliga ambitioner till empowerment. Det som utmärker dessa projekt är att brukare tydligt har involverats i alla projektets alla faser.

• Majoriteten av projekt vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning oavsett begåvningsnivå. De som har en särskild inriktning fokuserar framför allt på personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

• Några få projekt har ett tydligt genusperspektiv. Det är mycket sällsynt med projekt som riktar sig till personer med utländsk bakgrund.

• Sett över tid har fler projekt under senare år karaktären av att kompensera för brister i samhällets lagstadgade stödinsatser. Gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter och utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Cirka en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som tydligt faller under samhällets lagstiftade ansvar.

• I vilken utsträckning projektens verksamheter och aktiviteter lever vidare efter avslutat projekt är svårbedömt med tillgänglig information. Av de totalt 172 projekten kan fortlevnaden tillförlitligt3bedömas för mindre än hälften (73 stycken), dvs. de som besvarat enkäten och/eller ingår i de fördjupande fallbeskrivningarna. De flesta av dessa projekt har enligt projektägarna lämnat någon slags spår/effekter efter sig. Verksamheter och erfarenheter som gjorts i projekten lever vidare i någon form i nära hälften av fallen. Knappt var femte projekt var vid besvarandet inte avslutat och en lika stor andel lämnade icke tillförlitliga svar. Cirka vart sjätte projekt hade inte lämnat några spår.

• Det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning, vilket medför att en del forskningsverksamhet finansieras av Arvsfonden.

• En kritisk punkt i projektprocessen är att den kunskap och lärdom som utvecklats i projekten har svårt att nå ut och spridas, eftersom det ofta saknas kanaler och resurser efter projekttidens slut.

• Erfarenheter och lärdomar som projekten gjort har identifierats, för att i högre utsträckning framöver finansiera projekt som uppfyller kriterierna om nyskapande och brukarmedverkan samt utveckling av verksamhet som inte faller under det offentligas ansvar. Gemensamt för de framgångsrika projekten är att de bygger på god kunskap om det område de sökt pengar inom, de har tydliga och realistiska målsättningar, använder adekvata metoder, har kunniga projektledare och är inriktade på områden som har relevans för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därutöver bidrar en seriös brukarinvolvering och en öppenhet för och reflekterande över misslyckanden, där man lär sig av erfarenheterna till framgångsrika projekt. När det gäller att nå ut med kunskap som utvunnits ur projekten är en framgångsfaktor att man är en etablerad organisation med upparbetade nätverk och kontaktvägar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Arvsfonden, 2014. p. 187
National Category
Social Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-24956 (URN)
Available from: 2014-03-31 Created: 2014-03-31 Last updated: 2018-03-22Bibliographically approved
Bergh, S., Skogman, E. & Tideman, M. (2010). Vågar lite mer: Studerandes erfarenheter av längre folkhögskolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Open this publication in new window or tab >>Vågar lite mer: Studerandes erfarenheter av längre folkhögskolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Myndigheten arbetar med olika insatser och stöd för att fullgöra detta uppdrag. Den här rapporten handlar om folkhögskolor som får vissa statsbidrag från myndigheten, för att ge stöd till att personer med funktionsnedsättning ska kunna studera där. Myndigheten har till uppgift att följa upp och utvärdera effekter av de statsbidrag som ges.

Den här rapporten handlar om betydelsen av studier på folkhögskola för personer med utvecklingsstörning. Det är deltagarnas egna erfarenheter och bedömningar av kursernas påverkan på kunskapsutvecklingen, sociala relationer, personlig utveckling och effekter för sysselsättningen som är i fokus. Intervjuer har genomförts med personer som studerar och med personer som tidigare har studerat på folkhögskola.

I rapportens inledning redogörs för folkbildningens och folkhögskolornas grundläggande karaktär och uppdrag. Några slutsatser som studien visar på är att de studerande är nöjda med sina studier och att den personliga och sociala utvecklingen är i centrum. De flesta har sysselsättning inom daglig verksamhet efter genomförda studier. En slutsats som redovisas i studien är att folkbildningen har betydelse för att öka förutsättningar till ett aktivt liv i gemenskap med andra. Studien pekar även på behov av ökade och fördjupade studier av folkhögskolors betydelse för personer med utvecklingsstörning.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), 2010. p. 60
Keywords
Folkhögskolekurser, Utvecklingsstörning, Social och personlig utveckling, Folkbildning
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-4431 (URN)978-91-28-00295-0 (ISBN)978-91-28-00294-3 (ISBN)
Available from: 2010-05-25 Created: 2010-05-21 Last updated: 2018-03-23Bibliographically approved
Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998 - 2009. Halmstad: Halmstad University
Open this publication in new window or tab >>Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning - en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998 - 2009
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund till kunskapsöversikten:

Högskolan i Halmstad har på uppdrag från Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering, sammanställt en kunskapsöversikt om livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning).

På senare tid har livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning) uppmärksammats alltmer, såväl nationellt som internationellt. I Sverige har detta bland annat berott på den markanta ökningen av elevantalet i särskolan sedan 1990-talets mitt och erfarenheter från fältet som tyder på att förekomsten av sociala problem bland unga med lindriga intellektuella funktionshinder har ökat. Internationellt diskuteras gränsdragningen för när en utvecklingsstörning ska anses föreligga. Vidare förs diskussioner om lindrig utvecklingsstörning och förekomsten av social problematik som kriminalitet, missbruk, ensamhet och ekonomiska problem liksom beteendeproblem och psykiska problem.

Begreppet livssituation är ett omfattande och brett begrepp som behöver avgränsas och förtydligas. I föreliggande kunskapsöversikt ingår i begreppet livssituation följande livsområden: medborgarskap, delaktighet och upplevd tillhörighet, bemötande och attityder, självbestämmande och inflytande, identitet, sociala relationer samt beteendemässig- och social problematik.

Med unga vuxna avses i kunskapsöversikten personer i åldern 15 – 35 år. Andra avgränsningar som gjorts är att det är forskning som genomförts under åren 1998 – 2009 och som avser förhållanden i Skandinavien, det vill säga Sverige, Norge och Danmark, som presenteras. Tids- och resursmässiga skäl motiverar ovanstående avgränsning samt, som kommer att framgå, skillnader i definitionen av gruppen, vilket gör det problematiskt att jämföra grupper som definieras olika i olika länder.

Mot bakgrund av skillnader i definitionen och den ökade kategoriseringen av människor med intellektuella funktionshinder innehåller kunskapsöversikten också ett inledande avsnitt om (lindrig) utvecklingsstörning, avseende terminologi, definition och klassifikation samt förekomst.

Begreppen personer/människor med utvecklingsstörning och personer/människor med intellektuella funktionshinder används synonymt i kunskapsöversikten. Huvudsakligen har vi i kunskapsöversikten valt att använda det/de begrepp som varit förekommande i de olika studierna. Vi är medvetna om att valen av begrepp inte alltid sammanfaller med Socialstyrelsens rekommendationer avseende terminologianvändandet inom området.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Halmstad University, 2009. p. 53
Keywords
Unga vuxna, Utvecklingsstörda, Livssituation
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-2895 (URN)2082/3297 (Local ID)2082/3297 (Archive number)2082/3297 (OAI)
Available from: 2009-08-31 Created: 2009-08-31 Last updated: 2018-03-23Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications