Excessive generosity with information about one's private life or the private lives of others, known as ”oversharing”, appears to be an oft-noted phenomenon in the context of ”new” me- dia. I have previously studied this phenomenon in connection with mobile phone conversa- tions in public places. After having eavesdropped on, or maybe rather overheard, such con- versations more systematically, I offered a number of different explanations for the intimacy that occasionally results from these conversations: Were such mobile phone users to be re- garded as inconsiderate individualists, or as communicating exhibitionists, or as absorbed communicators? It is against this background that I am studying, in this paper, oversharing in the context of social media such as Facebook, and attempting to answer the question: What is it in ”social media” as media and in the communicative situation of the person using them that constitutes front- and backstage and the border dividing them? The paper consists of a com- parative analysis of face-to-face interaction and interaction in social media in which I use Goffman's terms ”front- and backstage” and ”expressions given and expressions given off.” The two forms of interaction are also compared based on Goffman's system model of com- munication, which consists of eight different system requirements and system constraints. The results of the comparison between face-to-face interaction and interaction in social media has to do with differences in the natures of the two forms of interaction. When it comes to the communicative situation in which social media users find themselves, it appears to be para- doxical: on the one hand, the users can present themselves in a highly controlled manner while, on the other hand, the risk of oversharing appears to be great.

Lärarutbildningen är en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. I vårt paper undersöker vi vad det innebär att lära till lärare i samspelet och spänningarna mellan praxiskunskap, kvalitet och profession. Praxiskunskap är yrkets tysta kunskap som kommer till uttryck i bland annat undervisningspraktikens krav, skolans villkor och socialt relationsarbete. Kvalitet är föreställ- ningar om vad som är en god lärarutbildning och hur dessa tar sig uttryck i en extern styrning omvandlad till kvalitetsarbete. Där möts graden av måluppfyllelse, utbildningskvalitet och vetenskaplig kvalitet. Profession är en motsägelsefull konstruktion som i någon mening intar en mellanställning mellan praxiskunskap och kvalitet genom att förkroppsliga både yrkesmakt och uppdragsgivares styrning av yrkesutövare. Genom att relatera våra egna undersökningar av styrning, lärares yrkesutövning och villkor – t.ex. Perssons artikel Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje (2006) och Ranagårdens doktorsavhandling Lärares lärande om elever (2009) – till det konkreta kvalitetsarbete vi är involverade i inom lärarutbildningen i Halmstad vill vi försöka besvara två frågor: 1. Finns det gränser för extern styrning av och insyn i läraryrket och hur konstitueras de i så fall?; 2. Vad vinner och förlorar vi på att läraryrket avförtrollas?

I antologibidraget visas att lärande, eller kanske snarare deltagande i olika former av utbildning, rättfärdigas på olika sätt beroende på om de som utbildas är barn eller vuxna. Rättfärdigandet sker genom retoriska konstruktioner av samhället som närmast kan ses som motsatser: barnens skolgång rättfärdigas genom att samhället konstrueras som en, åtminstone värdemässig, konstant; vuxnas deltagande i utbildning rättfärdigas å andra sidan genom att samhället konstrueras som en variabel i ständig och omvälvande förändring. Vad ska vi då ha en sådan kunskap om rättfärdigande av utbildning till? Framförallt kan den kunskapen användas i en kritisk reflektion över den idag ymniga utbildningsretoriken.

Studenterna inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad skriver under sin sista termin ett examensarbete. Enligt de bedömningskriterier som tillämpas ska examensarbetet vara såväl vetenskapligt som skol- och yrkesrelevant. Examensarbetet bedöms av akademiska lärare och bedömningarna ligger till grund för betygsättningen av examensarbetena. Efter att examensarbetena betygsatts, kommenteras de godkända examensarbetena av personal inom för-, grund och gymnasieskolor, s.k. medreflektörer. I föreliggande paper undersöks ett 50-tal medreflektioner med utgångspunkt från tre frågeställningar: 1. Vad slags reflektioner förmedlas i medreflektörernas texter?; 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan medreflektörernas kommentarer och de akademiska bedömningarna?; 3. Ger medreflektörernas verksamhet bidrag till kompetensutveckling och skolutveckling?

Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad är en av Sveriges mindre lärarutbildningar och som ett led i högskolestyrelsens satsningar på lärarutbildningen har forskningsmiljön Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL) inrättats. Tre forskningsområden prioriteras inom lärarutbildningen:

1. forskning nära lärarutbildningens innehåll inklusive ämnesdidaktisk forskning;
2. praxisnära forskning i samarbete med kommuner och skolor som också är samarbetspartners inom lärarutbildningen; och
3. forskning om relationer mellan utbildning/skola och omvärld, samhälle och samhällsutveckling.

I forskningsmiljön ingår hösten 2008 tolv disputerade forskare (varav en professor och två docenter) och tre doktorander. Miljön är mångvetenskaplig med företrädare för en rad ämnen, exempelvis matematik, statsvetenskap, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, naturvetenskapens didaktik, lärande, pedagogik, sociologi och svenska. Yrkesverksamma lärare i skolor som lärarutbildningen samarbetar med är också involverade i sex ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt som finns inom forskningsmiljön.

Föreliggande forskningsrapport är ett resultat av arbetet inom forskningsmiljön. Den har kvalitetsgranskats antingen av forskningsmiljöns professor eller docenter, alternativt genom att den seminariebehandlats inom forskningsmiljön.

[Från förordet]