Lärarutbildningen ska ge lärarstudenter möjlighet att utveckla ämnesdidaktisk kunskap om bland annat ämnesinnehållet, kursplaner och bedömning, vilket de sedan ska kunna omvandla till praktiska handlingar i klassrummet. För att lyckas behöver lärarstudenter även utveckla sin förmåga att reflektera didaktiskt och kunna använda sin reflektion för att utveckla sin undervisning. Inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har vi använt de tre didaktiska reflektionsverktygen Content representation (CoRe), Storyline, och Lesson Observation Tool (LOT) för att utveckla lärarstudenternas förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning i naturvetenskap med koppling till sin VFU. I denna artikel vill vi dela med oss av våra erfarenheter av denna arbetsmodell. Syftet är att ge en beskrivning av hur lärarstudenter och verksamma lärare kan ta stöd av de tre vetenskapligt baserade reflektionsverktygen för att planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap.

This paper investigates how the coherent integration of three different tools for reflection during a science methods course can contribute to student teachers´ planning and enactment of science teaching i.e., their development of pedagogical content knowledge (PCK). The Revised Consensus Model (RCM) is used as a theoretical lens for conceptualising links between teaching practice and the development of PCK. The results indicate how the student teachers´ initial PCK (pPCKinput) was manifested into ePCK during the planning and teaching, and further, through reflection, developed to a new and “richer” PCK (pPCKoutput). The three tools encouraged collaborative discussion and reflection about teaching certain big ideas linked to a topic. As such, the case presented in this paper proved to be a coherent way to encourage student teachers to collaborate, reflect and discuss ideas about their teaching practice and their professional development.

Denna essäsamling har sitt ursprung i lärarstudenters egna erfarenheter från en delkurs, NO och teknik för grundlärare årskurs 4–6. Det är en kurs i naturvetenskaplig och teknisk specialisering som ingår i grundlärarprogrammet på Högskolan i Halmstad. Under våren 2022 genomförde studenterna en del av kursens innehåll med ett specifikt fokus – att lära sig planera laborationer med digitala sensorer som stöd. I en av studenternas examinationsuppgifter var uppgiften att skriva en essä. I denna skulle studenternas reflektioner om sina erfarenheter från laborationer med sensorer vara den bärande röda tråden. Ett gemensamt beslut mellan studenterna och kursens lärare växte fram. Vi ville satsa på att låta studenternas röster bli hörda genom en publikation som baseras på deras examinationsuppgifter. För att denna publikation skulle kunna bli verklighet behövde studenterna vara villiga att för det första dela med sig av sina erfarenheter. För det andra behövde de bearbeta sina texter med en tanke att de skulle kunna upplevas engagerande och intresseväckande för såväl blivande lärare som verksamma lärare. Vi, såväl studenter som kurslärare, betraktar magasinet som en inblick i en resa på väg mot lärarrollen och önskar en trevlig läsning.

Att bygga relationer är en viktig del av lärande och undervisning. Det handlar såväl om relationer mellan individer som mellan individer och ämnesinnehåll. Dessutom skapar relationer mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap fundament för lärarprofessionen i ett allt mer digitaliserat samhälle. Den snabba övergång till undervisning på distans på grund av COVID-19 som många lärare vid universitet och skolor har gjort innebär nya utmaningar för byggandet av dessa relationer. Men även om det är svårare att skapa relationer på distans är det fortfarande möjligt. På Högskolan i Halmstad har undervisningen i lärarutbildningens kurser med naturvetenskapligt innehåll gett erfarenheter och anpassningar som är intressanta att dela med sig av. I vårt arbete som lärare innebar onlineläget att flera komplexa tekniska och professionella utmaningar har kunnat uppmärksammas och lösas. Syftet med den här texten är att beskriva hur vi tagit oss an de utmaningar som detta inneburit och att reflektera över de kompetenser som vi utvecklat under anpassningen av olika processer i vår undervisning till den rådande situationen.

Research indicates, that despite increased access and improved technical arte­facts, few teachers have integrated ICT in the curriculum in a way that leads to significant changes in classroom practice. This paper reports on a project where 19 preservice teachers were provided with a reflective tool (T-CoRe) in order to systematically encourage reflection on why and how to use digital technologies in their science teaching. The project aimed to capture and understand aspects of preservice teachers TPACK while planning for teaching particular science topic. The results indicate that working with the T-CoRe has the potential of helping preservice teachers conceptualise their TPACK and make explicit the different dimensions of, and links between, knowledge of content, teaching, and learning about a topic through the use of digital technologies.