Retorik är studiet av hur ord och alla andra typer av symboler används för att påverka. De flesta som har läst retorik känner till retorikens väl använda tretal men i såväl tal som texter så förekommer siffror. Retorik i form av bokstäver och i form av ord och i form av siffror kompletterar och stödjer alltså varandra inom den retoriska praktiken på flera sätt. Siffror fungerar retoriskt när de påverkar hur människor strukturerar tankar och tar till sig information. Siffror kan också användas som bevismedel i en argumentation. Siffror kan exempelvis fungera som en legitimationskälla inom exempelvis reklam, beteendevetenskap, humaniora och naturvetenskap. Men sättet siffror används på möter ofta kritik. Den som argumentera med hjälp av siffror riskerar att anklagas för att vara manipulerande, omänsklig eller känslokall. Siffror i sig kan också ha en retorisk symbolisk betydelse, vilka vi påverkas av vid budskap. Siffror kan också producera påverkanseffekter och fungera som bildskapare, vilka kan kopplas till tolkningar och föreställningar. Dessa föreställningar kan i sin tur ha sitt ursprung i religion, filosofi, legender och myter. Vår presentation kommer att handla om siffrors betydelse inom retoriken och hur vi påverkas med hjälp av siffror.

Det är en myt att Average Joe syns och hörs på sociala medier. det är samma medier som hörs i gamla och nya medier: forskning visar att utbildning, yrke och olika former av social kapital ger fördelar och underlättar för genomslag på sociala medier som Twitter.

Kritiker mener att presentationstekniken påverkar undervisningsinteraktioner och styr studenten mot ett linjärt tänkande. Forskarna menar att Powerpoint begränsar ett konstruktivistiskt perspektiv, misslyckas med att visa på komplexa relationer mellan begrepp, samt att Powerpoint hämmar den pedagogiska kreativiteten, ­vilket i sig leder till mindre engagerade/passiva åhörare. Lennart Hast diskuterar presentationsprogram som verktyg för inlärning.

Kapitlet redogör for om Internet och sociala medier bidrar till ett ökat politiska engagemang och deltagande på ett mer generellt plan. Det redogör för om mobiliseringstesen eller förstärkningshypotesen bäst förklarar sociala mediers betydelse på Internet. Sociala medier kan ses om ett nytt forum för politisk kommunikation, kanske en utveckling av samtalsdemokratin samt en vidareutveckling av deltagardemokratin. Det är inte klarlagt att användandet av sociala medier leder till ett politiskt engagemang.

I takt med att politiken har medialiserats och professionaliserats har de politiska patriernas kommunikation i allt större utsträckning kommit att liknas vid den kommersiella retorik som varu- och tjänsteproducerade företag använder sig av. En tänkbar konsekvens av denna förändring är att även politiska budskap kommer att anpassas till och bedömas efter en kommersiell logik – att politiska budskap tillmäts samma sanningsvärde som ett traditionellt kommersiellt budskap.

Med denna förändrade kommunikation i minnet kan man ställa sig två frågor: Har begreppen politisk kommunikation och propaganda kommit att betyda en och samma sak, eller åtminstone närmat sig varandra i betydligt större utsträckning än tidigare?

Påverkar detta sättet som den moderna politiska kommunikationen bedrivs på, eller kanske rentav de politiska budskapen?

Vår tanke är att den politiska kommunikationen av idag är att jämställa med sofistik. Genom att visa hur Negative Campaigning och sociala medier påverkar argumentationen i valrörelsen kommer vi att föra in diskussionen på det vi identifierar som den nya tidens politiska retorik samt diskutera om man möjligen kan betrakta den politiska kommunikationen som nutidens motsvarighet till sofistik.