hh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 18) Show all publications
Hansson, A., Karlsson, N., Klugman, S., Johansson, J., Mattsson, M., Hjort, A., . . . Andersson, H. (2024). Biogas production in the industrial symbiosis context – facilitating collaboration through digitalization. In: 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY: . Paper presented at 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY.
Open this publication in new window or tab >>Biogas production in the industrial symbiosis context – facilitating collaboration through digitalization
Show others...
2024 (English)In: 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY, 2024Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Improving sustainability performance and adapting to circular economy principles in operational business strategies are becoming increasingly prioritized. In this pursuit, the concept of industrial symbiosis (IS) has become increasingly relevant. IS represents a collaborative approach where the interplay of material, residual waste, energy, and infrastructure exchanges aims to yield not only economic and environmental advantages for the participating companies but also substantial societal benefits by using resources more efficiently. Biogas production is such an example, it can reduce greenhouse gas emissions since it can produce heat and electricity, replace renewable fuel for vehicles, or be used as input material for industrial use. The digestate from biogas production can also be used as an effective agricultural fertilizer to replace chemical fertilizers which are produced using fossil energy.

Digital tools and platforms in IS can be used to different extent depending on businesses levels of digital maturity (the extent to which businesses adapt to ongoing digital change and integrate digitalization). Digital tools and platforms hold a central role for developing various advantages in biogas-based IS, but since the digital maturity for IS focusing on biogas production is uncertain, the current efficiency obtained by tools and platforms is unknown. Therefore, through semi-structured interviews and study visits, this study assesses stakeholder collaboration and use of digital tools at five IS sites with biogas production in Sweden. It explores (i) current digital maturity and collaboration characteristics amongst established biogas-based IS, and (ii) needs amongst stakeholders for development of digital tools and platforms to promote digital maturity, monitoring, collaboration, and knowledge exchange in current and future IS structures.

Preliminary results of the on-going study show that the use of digital tools varies depending on the character and size of resource flows that are included in the collaboration, and due to the internal digital maturity of the involved companies. In general, the use of digital tools for stakeholder interaction is on low or medium level, in which manual handling is required and little is automated. This complies with the sites being relatively small, and the number of stakeholders involved are relatively few. Moreover, the preliminary results show that the interest of future development of digital tools is found to be related to business development and expanded market opportunities through diversified raw material use, increased production, and new distribution channels. In addition, a demand of digital platforms for exchange of experience and competence supply has been identified.

Keywords
circular economy, industrial symbiosis, biogas, digital maturity
National Category
Renewable Bioenergy Research
Research subject
Smart Cities and Communities, PROACTS; Smart Cities and Communities, PROACTS
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-54215 (URN)
Conference
5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY
Funder
Swedish Energy Agency, P2022-01103
Available from: 2024-07-03 Created: 2024-07-03 Last updated: 2024-07-12
Hansson, A. M., Pedersen, E., Karlsson, N. P. E. & Weisner, S. E. B. (2023). Barriers and drivers for sustainable business model innovation based on a radical farmland change scenario. Environment, Development and Sustainability, 25(8), 8083-8106
Open this publication in new window or tab >>Barriers and drivers for sustainable business model innovation based on a radical farmland change scenario
2023 (English)In: Environment, Development and Sustainability, ISSN 1387-585X, E-ISSN 1573-2975, Vol. 25, no 8, p. 8083-8106Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The agricultural sector has a critical role in creating social and environmental value of natural resources in addition to its traditional role of creating economic value by supplying food to the ever-increasing world population. In fulfilling this dual role, the agricultural sector often faces competing pressures: to operate financially profitable businesses and to create, maintain, and benefit from ecosystem services (ES) in their operations. This paper analyses these pressures in an examination of drivers and barriers to the initiation of the business model innovation process for sustainability (BMIpfS) as perceived by ten agricultural business managers who operate farms in southern Sweden. The paper explores the interplay between managerial cognition and business decisions as revealed in semi-structured interviews. The new ES in focus connect to radical land-use change, paludiculture, as used in the rewetting of farmland intended to reduce the greenhouse gas emissions that drained peat soil causes. The paper contributes to the literature by identifying drivers and barriers that moderates the initiation of the BMIpfS. Although the managers acknowledge the importance of long-term, sustainable social, and environmental value creation, they have grave doubts about the profitability of activities associated with the preservation of peat soils and connected ES. These managers would benefit from taking a more proactive, long-term approach to business model changes for sustainability and from acquiring more knowledge about market demand for sustainability-oriented ES. Successful facilitation and implementation of knowledge transfer and government subsidies that support ES could improve the turning of profits based on sustainable value creation.

Place, publisher, year, edition, pages
Dordrecht: Springer, 2023
Keywords
Business model innovation process, Sustainable value creation, Agricultural businesses, Rewetting of peat soils, Ecosystem services
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-46940 (URN)10.1007/s10668-022-02389-1 (DOI)000795192200001 ()2-s2.0-85132617656 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council Formas, 155-2014-1745
Note

Funding: Open access funding provided by Halmstad University.

Available from: 2022-06-07 Created: 2022-06-07 Last updated: 2023-12-12Bibliographically approved
Hansson, A. M. (2023). Get it off the ground – Facilitating water-related environmental measures to support agricultural managers in business model innovation processes for sustainability. (Doctoral dissertation). Halmstad: Halmstad University Press
Open this publication in new window or tab >>Get it off the ground – Facilitating water-related environmental measures to support agricultural managers in business model innovation processes for sustainability
2023 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Agricultural businesses, which currently maintain, manage, create, and capture economic value from natural resources on farmland, play an important role in creating sustainable economic, environmental, and social value through maintaining and utilising a variety of ecosystem services in addition to traditional food production. This thesis focuses on ecosystem services that derive from water-related environmental measures (WREMs). This focus is motivated by a growing awareness of WREMs in the agricultural landscape, and of their connection to climate effects and water quantity and quality issues, which have substantial societal impact. Even though many agricultural business managers have a genuine interest in sustainability concerns, they tend to favour food production at the cost of providing other ecosystem services. Part of the explanation is that ecosystem services’ ability to provide social and environmental value for the public good often lacks full-cost accounting and clear market demand. This results in uncertainties among agricultural business managers about how to capture economic value from WREMs and associated ecosystem services, leading to their benefits and value being only partly known or only indirectly connected to the main agricultural production, and therefore not included in current business models to any great extent.

Business models can be developed to enable value capture from WREMs through the business model innovation process for sustainability (BMIpfS). The BMIpfS identifies changes of current activities and adapts existing business models to support sustainable development and produce positive (or reduce negative) environmental effects on society, while producing long-term prosperity for businesses and their stakeholders. Due to the wide range of activities and stakeholders, the BMIpfS is complex and needs to be incentivised and facilitated. To provide sufficient facilitation for the BMIpfS initiation, underlying barriers and drivers for business managers’ value intention (their business motives) for the BMIpfS need to be explored. Facilitation based on the value intention of business managers can ease the process and be used to support identification of value not yet captured in business models, as well as provide expertise to identify marketable sustainable products and services beyond existing markets. Facilitation can be managed through government-affiliated intermediaries who are in a favourable position to assess local conditions, identify needs and resources, and develop partnerships with stakeholders that align with current agri-environmental programmes. To facilitate sustainable business commitments in agriculture, a better understanding is needed of how government-affiliated intermediaries can support implementation of WREMs and promote the BMIpfS initiation by aligning agricultural business managers’ value intention with societal sustainability goals. Consequently, the overarching aim of this thesis is to explore how the facilitation of WREMs can support the BMIpfS through an improved understanding of (i) the value intention of agricultural business managers and (ii) how government-affiliated intermediaries can facilitate the process initiation.

This thesis builds on four sequential studies, all conducted within external research projects. The first two are qualitative interview studies that build on each other to inductively explore agricultural business mangers’ incentives for taking on more long-term and high-effort WREMs and committing to value capture of sustainability-related measures. They identify barriers and drivers as part of the agricultural business managers’ value intention and analyse its connection to the BMIpfS initiation. The third study is quantitative and was conducted through a survey that more deductively explores how opportunities for sustainable value creation and business model innovation through WREMs can be facilitated to align with the managers’ value intention that emerged in the first two studies. Finally, the fourth study is a qualitative interview study that takes an evaluative approach to further clarify how the facilitation of WREMs can be structured and organised to promote BMIpfS initiation in agriculture.  

The results of this research show that business change incentives for sustainability activities are part of pre-initiation conditions of the BMIpfS through the value intention of business managers. The value intention is clarified as business managers’ (i) identification as producers of value, (ii) difficulties identifying uncaptured sustainability value, and (iii) prioritisation of profitability and practical benefits. Adding value intention to a pre-initiation process phase contributes to the BMIpfS literature by providing a better understanding of how to support the BMIpfS initiation and promote more long-term and high-effort sustainability commitments, and value creating and capturing activities, among business managers. The results also show how WREM commitments and initiation of the BMIpfS can be facilitated through government-affiliated intermediaries. The government-affiliated intermediation is explained as comprising structures and activities to promote: (i) WREMs that include synergy between environmental and business aspects from a long-term perspective on value creating and capturing activities; (ii) flexible approaches adapted to business managers’ needs, that promote autonomy, trust, and sense of control; and (iii) structured collaboration and networks for knowledge exchange between stakeholders on different societal levels. With the value intention of business managers as a foundation, these results complement previous research on government-affiliated intermediaries and show how they can be structured to facilitate sustainable agricultural business activities and promote the BMIpfS initiation in line with societal sustainability targets. 

To integrate its results, this thesis develops a framework that advances the understanding of how to facilitate business model innovation towards sustainability and capture a wider range of value from ecosystem services. Through facilitation, innovation of business models towards sustainability can be promoted to realise currently uncaptured value that could benefit business revenues and societal goals. In this way, agriculture could continue to provide the world’s population with food, in line with the goals of sustainable development, but with an expanded approach so that food production becomes a basis on which to build business activities that also improve the conditions for several other goals, such as protection of ecosystems and water resources.

Abstract [sv]

Lantbruksföretag skapar ekonomiska värden genom att bruka naturresurser och förvalta ekosystemtjänster, främst i form av livsmedelsproduktion. Lantbruket har även en viktig funktion att fylla för att skapa ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsvärden genom att främja och nyttja en rad andra ekosystemtjänster. Från samhällets sida finns en efterfrågan på ekosystemtjänster från vattenrelaterade miljöåtgärder som minskar klimatgasutsläpp och förbättrar förutsättningar för vattenkvantitet och kvalitet. Men även om många lantbruksföretagare har ett genuint intresse för hållbarhetsfrågor tenderar de att prioritera värdeskapande från livsmedelproduktion. En av förklaringarna är att det saknas marknadsefterfrågan för hållbarhetsåtgärder som gynnar det allmänna intresset, vilket skapar osäkerhet bland lantbruksföretagarna för hur de kan omsätta vattenrelaterade miljöåtgärder i deras nuvarande affärsmodeller.

Affärsmodeller kan genomgå en innovationsprocess för att utvecklas i en hållbarhetsriktning. Innovationsprocessen kan möjliggöra att affärsmodellerna fångar upp ekonomiskt värde, från hållbarhetåtgärder efterfrågade av samhället, genom företagsaktiviteter som ger positiv, eller minskar negativ, miljöpåverkan, samtidigt som de skapar lönsamhet för företaget och gynnar dess intresse. Affärsmodellsinnovation för hållbarhet är dock en komplex process som behöver motiveras och faciliteras. För att anpassa faciliteringen behöver företagarnas upplevda hinder och drivkrafter för att utveckla sina affärsmodeller utforskas. Dessa hinder och drivkrafter utgör en del av grunden för företagarnas värdeintention, m.a.o. deras affärsmässiga motiv för att genomföra affärsmodellsinnovation i en hållbarhetsriktning. Facilitering i linje med företagarnas värdeintention kan underlätta initiering av innovationsprocessen, genom anpassat stöd och förslag på företagsaktiviteter som inbegriper ekosystemtjänster, ännu inte inkluderade i affärsmodellen, och hur dessa kan marknadsföras på, och bortom, befintliga marknader. Faciliteringen kan genomföras via offentligt finansierade samordnare med uppgift att fungera som mellanhänder mellan officiella regelverk och företag. Samordnarna kan bedöma lokala förutsättningar, identifiera behov och resurstillgångar, samt etablera kontakter med intressenter i linje med de strategiska planerna för företagens miljöarbete.

För att underlätta hållbara företagsåtaganden inom lantbruket, behövs en bättre förståelse för hur offentligt finansierade samordnare kan stödja implementeringen av vattenrelaterade miljöåtgärder. Vidare behövs kunskap om hur samordnarna kan främja initiering av innovationsprocesser, där affärsmodeller utvecklas mot hållbarhet, genom att finna synergier mellan lantbruksföretagarnas värdeintention och samhällets hållbarhetsmål. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att undersöka hur facilitering av vattenrelaterade miljöåtgärder kan stödja initiering av innovationsprocesser för förändring av affärsmodeller mot hållbarhet genom en ökad förståelse för (i) lantbruksföretagares värdeintention och (ii) hur offentligt finansierade samordnare kan facilitera processinitieringen.

Avhandlingen bygger på fyra sekventiella studier, alla genomförda inom forskningsprojekt med extern finansiering. De två första är kvalitativa intervjustudier som bygger på varandra för att induktivt utforska lantbruksföretagares incitament för att skapa värde från större och mer långsiktiga vattenrelaterade miljöåtgärder. I studierna identifieras hinder och drivkrafter som en del av lantbruksföretagarnas värdeintention och kopplingen till initiering av innovationsprocessen för att utveckla affärsmodeller i en hållbarhetsriktning analyseras. Den tredje studien utforskar möjligheterna för hur hållbart värdeskapande och affärsmodellsinnovation kan underlättas genom att matchas med den värdeintention som framkom i de två första studierna. I studien tillämpas en deduktiv ansats med enkäter och kvantifierade resultat. Slutligen tar den fjärde studien en utvärderande utgångspunkt när den genom en kvalitativ intervjustudie undersöker hur facilitering av vattenrelaterade miljöåtgärder kan struktureras och organiseras för att främja affärsmodellsinnovation för hållbarhet inom lantbruket.

Resultaten visar att incitament för hållbara företagsåtaganden föregås av en pre-initieringsfas där lantbruksföretagarnas värdeintention skapar förutsättning för genomförandet av innovationsprocesser där affärsmodeller utvecklas i en hållbarhetsriktning. Värdeintention som koncept förtydligas genom lantbruksföretagarnas (i) definition av sig själva som värdeskapande producenter, (ii) svårigheter att identifiera nya hållbarhetsvärden, och (iii) prioritering av lönsamhetsaspekter och åtgärder som underlättar produktionen. Genom att inkludera värdeintention till pre-initieringsfasen ökar avhandlingen förståelsen av hur initiering av innovationsprocesser för hållbarhet kan stimuleras så att mer omfattande och långsiktiga hållbarhetsåtaganden inkluderas i affärsmodeller.

Resultaten visar också att offentligt finansierade samordnare kan underlätta initiering av innovationsprocessen av affärsmodeller mot hållbarhet genom att främja implementering av vattenrelaterade miljöåtgärder. Samordnarnas roll som mellanhänder förtydligas genom identifiering av strukturer och aktiviteter som främjar (i) vattenrelaterade miljöåtgärder som inkluderar synergier mellan hållbarhets- och företagsaspekter utifrån långsiktiga lönsamhetsperspektiv, (ii) flexibla arbetssätt anpassade utefter lantbruksföretagarnas behov och som därmed främjar självständighet, förtroendeskapande och egenbestämmande, och (iii) strukturerat samarbete i nätverk för kunskapsutbyte mellan intressenter på olika samhällsnivåer.

Genom dessa resultat kompletterar avhandlingen tidigare forskning om facilitering av innovationsprocesser och visar hur samordnarnas arbete, med lantbruksföretagarnas värdeintention som grund, kan struktureras för att underlätta hållbarhetsåtaganden i lantbruket och främja innovationsprocesser av affärsmodeller i linje med samhälleliga hållbarhetsmål.

I avhandlingen integreras resultaten i ett ramverk som bidrar till förståelsen för hur facilitering av affärsmodellsinnovation för hållbarhet kan underlättas så att värde från fler ekosystemtjänster kan bevaras och tillvaratas. Facilitering av innovationsprocesser som driver innovation av affärsmodeller i en hållbarhetsriktning kan främja identifiering av nya värden som skulle kunna gynna både företagens intäkter och samhällets mål. På så sätt skulle lantbruket kunna bibehålla sin betydelsefulla roll som livsmedelsförsörjare åt världens befolkning i linje med de globala hållbarhetsmålen, samtidigt som livsmedelsproduktionen blir en bas för nya åtaganden som skapar värde och förbättrar förutsättningarna för en rad andra hållbarhetsmål, så som skyddandet av ekosystem och vattenresurser.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Halmstad University Press, 2023. p. 90
Series
Halmstad University Dissertations ; 106
Keywords
Sustainable value creation, Business model innovation, Facilitation, Agriculture, Water management, Ecosystem services
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-52216 (URN)978-91-89587-25-0 (ISBN)978-91-89587-26-7 (ISBN)
Public defence
2024-01-19, S1022, S-huset, Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2023-12-13 Created: 2023-12-12 Last updated: 2023-12-13Bibliographically approved
Hansson, A. (2023). Structuring government-affiliated intermediation to facilitate water-related environmental measures in agricultural businesses. , 1-22
Open this publication in new window or tab >>Structuring government-affiliated intermediation to facilitate water-related environmental measures in agricultural businesses
2023 (English)In: p. 1-22Article in journal (Other academic) Submitted
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-52220 (URN)
Note

Som manuskript i avhandling/As manuscript in thesis

Available from: 2023-12-13 Created: 2023-12-13 Last updated: 2024-08-21Bibliographically approved
Hansson, A. & Karlsson, N. (2022). Drivers and Barriers for Initiating the Business Model Innovation Process for Sustainability Based on Ecosystem Services. In: Michelini L.; Minà A.; Alaimo Di Loro P. (Ed.), Proceedings of the 7th International Conference on New Business Models: Sustainable Business Model Challenges: Economic Recovery and Digital Transformation. Paper presented at 7th International Conference on New Business Models, Rome, Italy, June 23-24, 2022 (pp. 253-256). Rome: LUMSA University
Open this publication in new window or tab >>Drivers and Barriers for Initiating the Business Model Innovation Process for Sustainability Based on Ecosystem Services
2022 (English)In: Proceedings of the 7th International Conference on New Business Models: Sustainable Business Model Challenges: Economic Recovery and Digital Transformation / [ed] Michelini L.; Minà A.; Alaimo Di Loro P., Rome: LUMSA University , 2022, p. 253-256Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The agricultural sector has a critical role in creating social and environmental value from natural resources in addition to its traditional role of creating economic value through food production. In fulfilling this dual role, the agricultural sector faces what is often viewed as competing pressures: to operate financially profitable businesses and to create, maintain and benefit from ecosystem services (ES) in their operations. ES, such as food production, climate regulation, and water management, are benefits ecological systems provide humans and that are critical to the function of life-support systems on earth (Costanza et al., 1997).

Previous research shows that agricultural businesses associate maintenance of sustainability-oriented ES (other than those connected to food production such as climate regulation and water purification) with increased costs connected to their preservation, and uncertain incomes due to their intangibility and long-termism (Bocken and Geradts, 2019; Hansson et al., 2012; Smith and Sullivan, 2014). As a result, drivers, barriers, and changes in the external environment greatly shape business strategies and decisions on activities for creating, delivering, and capturing sustainable value (Kaplan, 2011; Teece, 2010; Yang et al., 2019). Moreover, the understanding of such moderating factors is especially important for realising sustainable business activities that require radical changes in current business models (BMs) (Lütz and Bastian, 2002; Bocken and Geradts, 2019). A BM describes the business logic of a company i.e., how economic value is created, captured, and delivered (e.g., Teece, 2010; Zott and Amit, 2007). It can be used to describe and implement a company’s current and future plans for financial success through producing, marketing, and selling sustainable goods and services (Karlsson et al., 2018).

Sustainability-oriented BM changes can be realized via a business model innovation process for sustainability (BMIpfS) that builds on a systematic and holistic mindset of the involved actors (Stubbs and Cocklin, 2008; Zott and Amit, 2010). The BMIpfS requires businesses to make strategic decisions related to market, customers, and value propositions for optimizing social and environmental value creation (Bocken et al., 2014; Schaltegger et al., 2016). The BMIpfS can thus be crucial for driving the development of sustainable BMs (Karlsson et al., 2018) for agricultural businesses in which the creation and processing of ES are important elements. Through BM changes supported by the BMIpfS, inclusion of ES previously not captured by BMs could become a sustainable value-creating activity for agricultural businesses and their stakeholders (e.g., customers, suppliers, and retailers) by creating financial value from ES while simultaneously preserving the ecosystems.

Thus, the aim of this study is to further the understanding of drivers and barriers, as perceived by agricultural business managers, for initiating the BMIpfS based on the inclusion of sustainability-oriented ES. The study uses qualitative thematic content analysis (Graneheim and Lundman, 2004) to analyse the data of perceived drivers and barriers to the initiation of the BMIpfS as they are revealed in semi-structured interviews by ten agricultural business managers operating farms in southern Sweden.

The results show that business managers’ main business concerns were based on financial considerations that acted as either drivers or barriers for the initiation of the BMIpfS depending on whether the managers viewed the inclusion of sustainability-oriented ES as business risks or as opportunities. The drivers reported by the managers were based on the core idea of realising and taking advantage of business opportunities, both on a short-term and a long-term basis, in connection to the uncaptured value inclusion of sustainability-oriented ES in BMs can offer. The managers were also driven by their belief that sustainable value creation is a business responsibility in relation to stakeholders and the global population in which challenges to food supplies play an important part. The drivers included the idea that a breaking point may arrive when profit cannot be sustained and a new balance between shareholder and stakeholder value is needed. To proactively avoid such breaking points, they viewed value creation and capture of sustainability-oriented ES as an important part of sustainable farming systems. The barriers identified revealed that the business managers’ main concern was the financial risks associated with the sometimes substantial changes to current farming systems required to include sustainability-oriented ES. They were concerned with how these changes would affect their long-term profit, especially the impact on their revenue streams. This was emphasised by their low tolerance for uncertainty when making decisions about business changes, especially because they thought the proposed changes were antithetical to their traditional value-creating activities and their self-perception of what it means to be a food producer. Unclear benefits from meeting sustainability targets added to their doubts.

On a general level, this study contributes to the business model innovation literature by identifying drivers and barriers that moderates the initiation of the BMIpfS. It complements previous research regarding the connection between individual, sustainability concerns and organisational values in a BM change process (Bansal 2003; Rauter et al., 2017). Through the contributions of this study, the needs connected to sustainable BM change amongst agricultural business managers can be better understood and met as the managers acknowledge the importance of long-term, sustainable social and environmental value creation, while addressing their grave doubts about the profitability of activities associated with the initiation of the BMIpfS based on to the inclusion of sustainability-oriented ES. The managers would benefit from taking a more proactive, long-term approach to business model changes for sustainability and from acquiring more knowledge about market demand for sustainability-oriented ES. Support is needed by one or several actors that can facilitate (clarify, motivate, and practically assist) change and improve the turning of profits based on sustainable value creation (Kundrupi et al., 2021). The results could also be important for policy makers in the development of agricultural support systems and programmes. These, in turn, can benefit the implementation of sustainability-oriented BM changes that can play a crucial role in preservation of natural ecosystems.

Place, publisher, year, edition, pages
Rome: LUMSA University, 2022
Keywords
Business model innovation process, sustainable value creation, ecosystem services, agriculture
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-48982 (URN)979-12-210-1188-3 (ISBN)
Conference
7th International Conference on New Business Models, Rome, Italy, June 23-24, 2022
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-21 Last updated: 2022-12-21Bibliographically approved
Hansson, A. & Svensson Floer, L. (2021). LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner. LEVA – Lokalt engagemang för vatten
Open this publication in new window or tab >>LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Som ett led i att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och havsmiljön har Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen initierat projektet ”LEVA - Lokalt engagemang för vatten” som fördelas över 20 olika pilotprojekt inom vattenvårdsarbetet i Sverige. Ett av dessa pilotprojekt (LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner) redovisas här och är ett samverkansprojekt mellan Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner, Högskolan i Halmstad och LRF Halland.

Baserat på tidigare erfarenhet av vattenvårdsarbete på landsbygden har fokus för projektet varit att utreda hur nya arbetssätt via åtgärdssamordning kan stimulera till fler åtgärder inom jordbruket för att minska näringsläckage till sjöar och vattendrag. Åtgärdssamordnare anställdes inom projektet med förhoppning om att de skulle kunna fylla en funktion som saknats inom vattenvårdsarbetet. En funktion som innebar att knyta samman markägarnas möjligheter till och behov av åtgärder på sin marker med myndigheternas mål om att uppnå god ekologisk status för vattendragen genom att bedriva myndighetsarbete och tillsyn. 

Syftet med projektet har varit att identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vad som behövs för att fler åtgärder ska kunna genomföras. Utefter åtgärdssamordnarnas arbete har processer och arbetsmetoder dokumenteras och analyserats i ett följeforskningsprojekt med mål att identifiera framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete. Vidare har mål för projektet varit att utveckla en ökad förståelse för ett framgångsrikt åtgärdsarbete för att motverka övergödning, ge nya kunskapsunderlag för politik och förvaltning, förstärka samverkan om havs- och vattenmiljö, öka kunskapen om övergödningsproblematik och kostnadseffektiva åtgärder bland markägare samt höja kompetensen hos projektets deltagare och intressenter om vattenfrågornas betydelse för en hållbar landsbygdsutveckling.  

Projektet sammanfattar praktiska erfarenheter av åtgärdssamordning, markägarnas upplevelse av vattenvårdsarbete samt projektdeltagarnas upplevelser av projektets utveckling genom flera olika delstudier. Dessa inbegriper rapportering av projektets struktur, olika aktiviteter som åtgärdssamordnarna genomfört, provtagning inom pilotområdena, enkätstudier samt intervjustudier med markägare och projektdeltagare. 

Åtgärdssamordnarnas arbete och rapporteringar under projektets gång samt de delstudier som genomförts inom följeforskningen har gett en samlad och utvecklad bild av hur vattenvårdsarbetet och dess samordning kan stärkas så att fler åtgärder kan genomföras. Utefter detta har framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete tagits fram. Framgångsfaktorerna fokuserar på den organisatoriska nivån av åtgärdssamordningen med målsättning att vara applicerbara för åtgärdsarbete inom olika typer av avrinningsområden med olika fokus och förutsättningar. Totalt har sex framgångsfaktorer identifierats och delats in i tre kategorier som belyser och nyanserar vikten av organisering av åtgärdssamordning (Åtgärdssamordning i team och Tydliggörande av roller och strukturer), stöd för åtgärdssamordning (Samverkan med andra aktörer och grupper samt Nätverk mellan åtgärdssamordnare) och genomförande av åtgärdssamordning (Samordning från idé till åtgärd och Behovsanpassat arbetssätt). 

Utefter framgångsfaktorerna och den omfattande erfarenhetsgenerering och kunskapsinsamling som föregått dessa, visar projektet att fortsatt utveckling av ett lyckat vattenvårdsarbete genom åtgärdssamordning främst bör fokusera på att: 

Skapa långsiktighet i vattenvårdsarbetet

Införandet av åtgärdssamordnare kan säkerställa en kontinuitet inom vattenvårdsarbetet som saknas när de flesta projekt drivs med hjälp av konsulter, Kan åtgärdssamordnarna dessutom arbeta i team och/eller i nätverk med andra åtgärdssamordnare skapas en mer robust organisation som bibehåller kunskaperna och möjliggör utveckling av rollen. Genom åtgärdssamordnare som arbetar långsiktigt med överbryggande frågor byggs nya former av kompetenser upp som gränsar både till expertisen hos konsulterna och myndighetsuppdraget hos tjänstemännen. 

Främja ett flexibelt arbetssätt

Att fortsatt låta åtgärdssamordnarrollen vara fri från myndighetsutövning, även om den kan vara kopplad till myndigheten, säkerställer att det framgångsrika, behovsanpassade arbetssättet bibehålls. Detta arbetssätt tillåter åtgärdssamordnarna att arbeta motiverande, ge praktisk hjälp med ansökningar och åtgärder samt att vara en mer neutral länk mellan myndighet och markägare, något som undanröjer flera hinder i vattenvårdsarbetet så att åtgärder kan genomföras.  

Underlätta organisationsstrukturen för åtgärdssamordning

Vid en långsiktig planering av åtgärdssamordningen är det gynnsamt för de organisationer där åtgärdssamordningen ska vara placerad att erhålla förslag på ramar för en organisationsstruktur som kan underlätta arbetet, särskilt gällande praktiska frågor kring anställning och ansvarsfördelning, Det är viktigt för åtgärdssamordnarnas trygghet och legitimitet att det finns en ytterst ansvarig samt en tydlig uppdragsgivare och uppdragsbeskrivning. Det öppna förhållningssättet kring åtgärdssamordningen som LEVA-projektet haft i denna satsning ger en värdefull lokalförankring men skapar också behov hos åtgärdssamordnarna av att ha en samlad kompetens- eller referensgrupp som stöd i sitt arbete för att redan initialt ha tillgång till ett lokalt nätverk för de aktuella frågorna.  

Bilda nätverk för åtgärdssamordning och etablera en kunskapsbank

Åtgärdssamordnarnas arbete kan underlättas genom att etablera nätverksstrukturer för informationssamling och kontaktskapande. En interaktiv plattform som utgör både kunskapsbank och möjliggör möten skulle kunna bidra till att erfarenheter och arbetssätt lättare sprids mellan åtgärdssamordnare och att de kontinuerligt dokumenteras. En sådan plattform skulle också kunna tillgängliggöras för markägare som på så sätt lättare skulle få tillgång till kunskap och kontakt med åtgärdssamordnarna. Ett sådant nätverk kan även underlätta för nya åtgärdssamordnare, användas för gemensamma utbildningsinsatser och informationsspridning samt ge en samlad bild av det svenska åtgärdsarbetet för vatten i en internationell kontext.

Place, publisher, year, edition, pages
LEVA – Lokalt engagemang för vatten, 2021. p. 97
Keywords
Åtgärdssamordning, Övergödning, Vattenvård, Framgångsfaktorer, Följeforskning
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-45259 (URN)
Funder
Swedish Agency for Marine and Water Management, 1177-18
Note

Projektgrupp

Ingela Danielsson (projektledare), Falkenbergs kommun; Lina Svensson Floer, Åtgärdssamordnare LEVA; Harald Lagerstedt, Åtgärdssamordnare LEVA; Anna Hansson, Högskolan i Halmstad; Marie Mattsson, Högskolan i Halmstad; Anders Richardsson, LRF Halland; Ellinor Waldemarson, Halmstads kommun; Rasmus Kaspersson, Varbergs kommun; Andreas Dahlqvist, Varbergs kommun

Available from: 2021-07-05 Created: 2021-07-05 Last updated: 2021-08-17Bibliographically approved
Mattsson, M., Karlsson, N., Hansson, A., Hoveskog, M. & Halila, F. (2019). Circular Economy in the Agricultural Sector. Farm based biogas production as a way forward. In: Lüdeke-Freund, F. & Froese, T. (Ed.), 4th International Conference on New Business Models. New Business Models for Sustainable Entrepreneurship, Innovation, and Transformation: Full Conference Proceedings. 1-3 July 2019, ESCP Europe Berlin, Germany. Paper presented at 4th International Conference on New Business Models: New Business Models for Sustainable Entrepreneurship, Innovation, and Transformation, Berlin, Germany, July 1-3, 2019 (pp. 44-48).
Open this publication in new window or tab >>Circular Economy in the Agricultural Sector. Farm based biogas production as a way forward
Show others...
2019 (English)In: 4th International Conference on New Business Models. New Business Models for Sustainable Entrepreneurship, Innovation, and Transformation: Full Conference Proceedings. 1-3 July 2019, ESCP Europe Berlin, Germany / [ed] Lüdeke-Freund, F. & Froese, T., 2019, p. 44-48Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-41012 (URN)978-3-96705-001-1 (ISBN)
Conference
4th International Conference on New Business Models: New Business Models for Sustainable Entrepreneurship, Innovation, and Transformation, Berlin, Germany, July 1-3, 2019
Available from: 2019-11-22 Created: 2019-11-22 Last updated: 2020-04-07Bibliographically approved
Hansson, A., Pedersen, E. & Hoveskog, M. (2018). Willingness to Innovate Business Models for Sustainability amongst Agricultural Businesses. In: : . Paper presented at 3rd International Conference on New Business Models, New Business Models with impact: focused, scalable and international, NBM @ Sofia 2018, Sofia, Bulgaria, 27-28 June, 2018.
Open this publication in new window or tab >>Willingness to Innovate Business Models for Sustainability amongst Agricultural Businesses
2018 (English)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-38576 (URN)
Conference
3rd International Conference on New Business Models, New Business Models with impact: focused, scalable and international, NBM @ Sofia 2018, Sofia, Bulgaria, 27-28 June, 2018
Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-13 Last updated: 2019-01-08Bibliographically approved
Averfalk, H., Hansson, A., Karlsson, N., Werner, S. & Mattsson, M. (2014). Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv. Halmstad: Högskolan i Halmstad
Open this publication in new window or tab >>Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten innehåller en analys av utsläppen av de sex klimatgaserna i Halland mellan 1990 och 2011, en skattning vad som kommer att genomföras till 2020 och förslag till åtgärder för att kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020. Resultaten visar att de halländska utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990, målet om 27 procent lägre utsläpp till 2020 kommer troligen att uppnås, transporter och jordbruk måste kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020, regionala plan- och styrdokument måste i större utsträckning kunna kvantifiera framtida utsläppsreduktioner samt att det behövs ett regionalt kompetenscenter i Halland för att länet ska kunna leverera utsläppsreduktioner i framtiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2014. p. 71
Keywords
koldioxid, växthuseffekten, klimatmål
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-24968 (URN)
Available from: 2014-04-02 Created: 2014-04-02 Last updated: 2020-12-07Bibliographically approved
Waara, S., Gajewska, M., Dvarioniene, J., Ehde, P. M., Gajewski, R., Grabowski, P., . . . Wojciechowska, E. (2014). Towards Recommendations for Design of Wetlands for Post-Tertiary Treatment of Waste Water in the Baltic Sea Region – Gdańsk Case Study. In: : . Paper presented at Linneaus Eco-Tech '14, Kalmar, Sweden, 24-26 November, 2014.
Open this publication in new window or tab >>Towards Recommendations for Design of Wetlands for Post-Tertiary Treatment of Waste Water in the Baltic Sea Region – Gdańsk Case Study
Show others...
2014 (English)Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [en]

There are many challenges that need to be addressed if the far reaching objectives on high environmental status as required in the EU Water Framework Directive and the Marine Strategy Framework Directive will be met in the Baltic Sea Region within the next decade. For wastewater treatment plants (WWTP) this implies, in spite of the many improvements made during the last decade, development and introduction of new technology to further reduce eutrophying compounds, hazardous chemicals and pharmaceuticals. Constructed wetlands when properly designed and operated have been shown to be robust systems with low energy requirements that may not only reduce many types of pollutants but may also provide many additional ecosystem services beyond requirements generally imposed by authorities. For example, they may support and enhance biodiversity and be used to convert brownfield areas in urban landscapes to recreational areas. Reduced cost is possible if treated water is reused in industry or for irrigation. In a project, supported by the Swedish Institute, a group of scientists, a water company and water using industry has together with local authorities through workshops, field studies and literature studies worked on finding a general first recommendation on design and operation. In this paper we will present the scientific rational and legal constraints for the general design and operation of a wetland system for post-tertiary treatment of waste water from WWTPs using Gdańsk as an example. The proposal includes a first part, which mainly will be focusing on pollutant and pathogen removal using particle traps and a HSSF wetland on land owned by the WWTP and a second part consisting of a FWS wetland which, in addition to further polishing the water, will enhance biodiversity and provide recreational areas on derelict land owned by the city.

Keywords
discharge limits, ecosystem services, sustainable cities, treatment wetlands, waste water
National Category
Environmental Management
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-27377 (URN)10.13140/2.1.1140.5123 (DOI)
Conference
Linneaus Eco-Tech '14, Kalmar, Sweden, 24-26 November, 2014
Projects
WETEFF: Towards recommendation for design, operation and monitoring of constructed wetlands for treatment of effluent from waste water treatment plants in the Baltic Sea Region
Note

Financial support: Swedish Institute

Available from: 2015-01-02 Created: 2015-01-02 Last updated: 2017-03-27Bibliographically approved
Projects
Industrial symbiosis in the wake of the energy crisis – new ways of working to promote increased biogas production through collaboration [P2022-01103]; Publications
Hansson, A., Karlsson, N., Klugman, S., Johansson, J., Mattsson, M., Hjort, A., . . . Andersson, H. (2024). Biogas production in the industrial symbiosis context – facilitating collaboration through digitalization. In: 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY: . Paper presented at 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY.
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2848-7717

Search in DiVA

Show all publications