Earlier research has shown that power relationships at workplaces are constructed by power structures. Processes related to power always influence the working conditions for (in this study in elderly care) the working groups involved. Power structures are central for intersectional analysis, in the sense that the intersectional perspective highlights aspects such as gender and ethnicity (subjective dimensions) and interrelates them to processes of power (objective dimension). This qualitative study aims to explore in what way an intersectional perspective could contribute to increased knowledge of power structures in a nursing home where the employees were mostly immigrants from different countries. By using reflexive dialogues related to an intersectional perspective, new knowledge which contributes to the employeés well-being could develop. Narrative analysis was the method used to conduct this study. Through a multi-stage focus group on six occasions over six months, the staff was engaged in intersectional and critical reflections about power relationship with the researchers, by identifying patterns in their professional activities that could be connected to their subjectivities (gender, ethnicity, etc.). The result of this study presents three themes that express the staffs experiences and connect these experiences to structural discrimination. 1. Intersectionality, knowledge and experiences of professionalism, 2. Intersectionality, knowledge and experiences of collaboration, 3. Intersectionality, knowledge and experiences of discrimination. The result demonstrates that an intersectional perspective reinforces the involved abilities, during the conversations, into being clear about, for example, their experiences of discrimination, and consequently developing a better understanding of their professionalism and collaboration. Such deeper reflections became possible through a process of consciousness-raising, strengthening the employee’s self-confidence, in a positive way. © 2016 M. Cuesta.

Rapporten berör ett aktionsforskningsprojekt bland samhällsplanerare i skånska kommuner. Kommunerna har arbetat med olika case/ fall för att påvisa hur de kan skapa en långsiktig hållbarhet som främjar hälsa för kommande generationer. Forskaren har studerat processen i det arbetet. Resultatet visar att kommunernas tjänstemän arbetar med en defintion av hållbar utveckling som bevarar naturvärden, främja social inkludering över generationerna och arbeta hälsofrämjande i relation till att skapa rekreation och minska hälsofarliga miljöer. De fokuserar mer på miljöaspekter än en generell social hållbarhet och är begränsade i att tänka på mer marginaliserade grupper i samhällsplaneringen. I miljöfrågor så har de ett djupare engagemang som försätter dem i en sorts etisk stress när de måste frångå sina principer pågrund utav politiskt fattade beslut. Rapporten kritiserar det politiska besluten om att snabba upp planprocessen och påvisar att en systematiserad  reflekterande dialog mellan olika yrkesfunktioner tidigt i planeringsarbete bidrar till en mer långsiktig hållbar utveckling i praktiken.

A largely roadless country with barely 60.000 inhabitants in more or less rural environments and adverse climate, Greenland poses extreme challenges for childbirth and midwifery. Greenland possesses a modern hospital structure, but the training of midwives and physicians takes place in Denmark. Thus, like many other countries on the periphery, Greenland remains locked in a technological development with competence permanently transferred from the West instead of based of local needs. In an ethnographic study, following midwifery practice, it is described how this affects child delivery care and the localization of childbirth. Perinatal mortality and infant mortality in Greenland has long exceeded the rates in Denmark. Therefore, high security in obstetric care is considered essential. Greenland women do not give birth at home but in hospitals. These hospitals, however, are rather like primary care centres. For many years these hospitals have been staffed with Western surgeons and physicians spending a few months in Greenland. Normal deliveries were assisted by so called birth assistants, with shorter domestic training in general health care. In-depth interviews with the midwives revealed the pregnant women come from small villages and feel frightened by being far from their families. Due to the adverse topographic and climatic conditions the women have to stay in the hospital or with relatives in the capital 3 – 4 weeks before the expected delivery. The study shows that the combination of geographical factors and the dependency on foreign staff affects the structure of care as well as the women’s experience of giving birth.

The paper describes an action research project with nursing staff in three municipalities in Southern Sweden.  The purpose was to explore the social well-being of dementia patient living in care units. Data were collected as observations of the patients, registered in diaries kept by the staff. The diaries were structured in accordance with time geography principles. Further, in-depth interviews were made with the patients’ next-of-kin. Focus groups of staff were organized in the care units. Result: previous research had shown that people suffering from dementia experience well-being influenced by colours and shapes in the care environment. This project, however, indicates that patients’ well-being is in fact strongly affected by experiences from places during earlier phases of their lives. Also, emotionally charged experiences connected with certain places in their lives influence their performance of social activities, strengthen their cognition and empower people with dementia. The staff now uses the result from the research to create social wellbeing for dementia in care.

Ett aktionsforskningprojekt i form av en kunskapsverkstad där personal inom äldreomsorgen samlats i en forskningscirkel för att diskutera sitautioner runt sexualitet och samliv i deras arbete. Rapporten presenterar tidigare forskning inom området samt påvisar hur bristande kunskap och föreställningar om sexualitet och samliv bland de allra äldsta konstruerar ett sexuellt rum - som exkluderar snarare än inkluderar sexualitet och intimitet för äldre i den kommunala äldreomsorgen.  Kunskapsbrister och outtalade föreställningar påverkar även personalens arbetsmiljö eftersom de har svårta att hantera dessa situationer.Dialogen i forskningscirkeln påvisar även skillnader mellan att arbeta i de egna hemmen kontra på kommunens särskilda boende, vilket antyder en sorts moralgeografi dör olika förhållningsätt råder till äldre människors integritet beroende på vilken plats omsorgen bedrivs.

Den här rapporten presenterar ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel om poesi med sjuksköterskor som arbetar med svårt sjuka och döende människor. Med hjälp av dikten så bearbetar de sina existentiella tankar och upplevelser, i det som författarna benämner det existentiella rummet. Sjuksköterskor upplever ofta att de saknar ord att beskriva svåra känslor av existentiell karaktär. Men med hjälp av poesin får känslorna ett språk, som personalen sedan kan reflektera över tillsammans i grupp och med sina patienter. I den aktionsinriktade processen ger sjuksköterskorna uttryck för att poesin hjälper dem att få ihop det professionella och det med mänskliga i omvårdnaden om sina patienter såväl som i sitt eget existentiella rum. Vilket lägger grunden för en ett bättre bemötande. Resutatet av forskningen påvisar bland annat att reflekterande samtal i grupp bör föranledas av en känslomässig förankring utöver det erfanhetsbeskrivande för att uppnå en känsla av mening i själva reflektionen. Det påvisar också vikten av gestaltande aktiviteter i palliativ vård.

Boken är den första i en serie om närsjukvård i samverkan. Forskningen tar utgångspunkt i den kommunala verksamheten och de vårdteam som består av biståndshandläggare, distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Syftet är att genom aktionsforskning bidra till en kunskapsöverföring som skapar förutsättningar för bättre relationer mellan olika professio­ner i närsjukvården. Avsikten är att stärka samspelet i hela det kommunala teamet, så att det förbättrar vården för den enskilde vårdtagaren, oavsett personalens professionstillhörighet. Aktionen i projektet utgörs utav casemetoden samt dialog samtal i fokusgrupper. Teoretiskt tar studien utgångspunkt i Bourdieus begrepp habitus och sociala rum. Resultatet visar att de olika professionerna angriper de situa­tioner och vårdbehov de ska ta ställning till utifrån sina professionella habitus på ett sådant sätt att det innebär att det kan uppstå intressekonflikter i vårdteamen. Samtidigt söker de konsensus mellan sig i vårdteamet som ofta bygger på  för givet tagande i tolk­ningen av olika vårdsituationer. Genom aktionen så belyses deras habitus och ger dem möljighet att beakta vårdsituationerna från andra aspekter som förstärker samarbetet och som ger en bättre omvårdnad. En viktig sak att ta i beaktande i det sammanhanget är att det råder olika kulturella före­ställningar, som färgar vårdsammanhangen utifrån profesionella habitus beroende på i vilken plats omsorgen bedrivs.

Rapporten berör ett aktionsinriktat forskningsprojekt som tar upp platsers betydelse i relation till socialt välbefinnande i demensvården. Den visar på betydelsen av att dementa personer integreras i det sociala rummet och att de får möjlighet att vara en del av det lokalsamhälle de tillhör. Rapporten tar utgångspunkt i hur undersköterskorna på tre demensboenden arbetar i en omsorgsprocess som integrerar det sociala såväl som det fysiska rummet. Hur väl denna integration fungerar har stor betydelse för socialt välbefinnande hos dementa personer. I rapportens slutdiskussion ges även konkreta råd till de deltagande kommunerna.

De svåra samtalen - vård i livets slut är en forskningsrapport som främst berör de sociala, existentiella och rumsliga aspekterna på omsorgsarbete. Hur handskas man med familj och anhöriga i en situation som präglas av närhet till döden? På vilket sätt påverkas sjuksköterskor utav att vårda människor i deras hem? Vad innebär det att vara professionell i så skiftande sammanhang? Genom att reflektera över och diskutera olika problemställningar i en strukturerad forskningsmodell, har sjuksköterskornas egna erfarenheter bearbetats, för att bättre förstå vårdtagarens olika reaktioner. Rapporten visar hur situationer vid omsorg i livets slut hanteras samt för en diskussion om vad det är som påverkar besluten.