Denna artikel beskriver ett ULF-projekt där sjuförskollärare på övningsförskolor har lett och spelat in professionsseminarier med lärarstudenter. På högskolan har förskollärarna utforskat inspelningarna tillsammans med tre forskare. Syftet har varit att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i seminarier där ett teoretiskt analysredskap med tre dimensioner av praktiskt yrkeskunnande användes. I projektet har bland annat förändringar i ledarskapet av seminarierna undersökts. Resultatet synliggör förändringar i ägarskap av analysredskapet, tillit till det egna professionella omdömet och professionellt mod att undersöka egna tillkortakommanden. Förändringarna har påverkat kvaliteten i seminarierna.

Bokens kapitel är skrivna av författare som alla ingår i ett samarbetande team kring frågor som berör verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utöver bokens två inledande och ett avslutande kapitel har vi valt att fördela texterna på tre teman som riktar sig mot tre centrala kompetenser som utgör grunden för en skicklig handledare: observationskompetens, samtalskompetens och bedömningskompetens. Boken kan antingen läsas som en helhet eller delarna var sig beroende på läsarens intresse. Vi vill betona att bokens budskap och innehåll är användbart för samtliga lärarprogram. Eftersom de data som använts kommer från grundlärarprogrammen används oftast begreppen skola och elever. Vi menar dock att förskolan inkluderas även när vi skriver enbart elever snarare än barn/elever. VFU-perioden som det hänvisas till handlar om studenternas sista VFU-period på sin övningsskola. Boken vänder sig i första hand till VFU-handledare inom alla lärarprogram. Men vi vill understryka att bokens innehåll berör kompetenser som alla handledare behöver utveckla, såväl VFU-handledare och lokala VFU-ledare som handledare inom högskoleförlagd utbildning (HFU). Därmed har vi valt att betrakta all handledning med intentionen att utveckla studenters praktiska yrkeskunnande som handledning.

Extensive research has identified many quality-related challenges in the K-12-practicum. However, no previous literature reviews have synthesised the challenges of the various activities involved in the practicum supervision process (planning, teaching and observation, preparations for supervision, supervision sessions and post-supervision reflection). This review identifies interrelated challenges for the experiential supervision process, such as limited student activity, and qualitative challenges of observation, feedback, reflection and collaboration. The review highlights the lack of research on certain components and the need for a more holistic research focus regarding the interrelationship of activities involved in the supervision process, specifically in terms of quality. © 2024 The Authors.

The practicum supervision process in teacher education comprises various cyclic experiential learning activities (e.g. planning, observation and supervision conversation). Research has documented considerable challenges relating to this process, but also that digital technology can help.In the study, a software program designed for practicum supervision (MOSO) is tested in three Scandinavian teacher education programmes in which groups of student teachers are supervised by a mentor teacher. Throughout this process, the participants continuously alternate between individual reflection, and analogue/digital collaborative reflection. The aim of the study is to contribute knowledge about the experiences of using this technology, and data was collected through qualitative survey and focus groups.The software contributed to improving the quality of the practicum supervision process, for example by: safeguarding supervision on lesson planning; improving observations, feedback and recollection; and facilitating more reflective and collaborative student teachers. The study also identifies important challenges when using such technology.