hh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Wedin, Tomas
Publikationer (10 of 18) Visa alla publikationer
Wedin, T. & Hantelius, E. (2023). Kommunikatörerna som symptom på offentliga sektorns omvandlingar under new public management. ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys (15), 117-140
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kommunikatörerna som symptom på offentliga sektorns omvandlingar under new public management
2023 (Svenska)Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 15, s. 117-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Mot bakgrund de förvaltningspolitiska förändringarna i Sverige under de sista decennierna, präglade av new public management, analyserar Tomas Wedin och Emelie Hantelius en av de snabbast expanderande yrkesgrupperna inom den offentliga förvaltningen under samma period: kommunikatörerna. Artikeln fokuserar på yrkesgruppens både organisationsinterna uppdrag och dess externa, demokratiska uppdrag gentemot medborgarna och visar hur spänningar uppstår inom båda dessa uppdrag som en konsekvens av kommunikatörernas strävan att stärka sin autonomi. Författarna visar hur kommunikatörerna i sin roll som länken mellan myndighet och medborgare skulle kunna verka för att stärka den offentliga organisationens demokratiska kärnuppdrag, men att detta förutsätter att de i sin professionaliseringssträvan inte låter blicken grumlas av den marknadslogik som kommit att prägla offentlig sektor i det senmoderna samhället.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Stiftelsen Arkiv för främjande och spridning av samhällsvetenskaplig och historisk forskning, 2023
Nyckelord
kommunikatörer, offentlig förvaltning, new public management, demokrati
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51720 (URN)10.13068/2000-6217.15.4 (DOI)
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2023-11-24Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2023). Mänskliga rättigheter som politiskt-temporalt problem: Debatten runt Claude Lefort kring 1980. In: Hjalmar Falk; My Klockar Linder; Petter Tistedt (Ed.), Perspektiv på politisk idéhistoria: (pp. 277-296). Huddinge: Södertörns högskola
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mänskliga rättigheter som politiskt-temporalt problem: Debatten runt Claude Lefort kring 1980
2023 (Svenska)Ingår i: Perspektiv på politisk idéhistoria / [ed] Hjalmar Falk; My Klockar Linder; Petter Tistedt, Huddinge: Södertörns högskola, 2023, s. 277-296Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2023
Serie
Södertörn Academic Studies, ISSN 1650-433X ; 93
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51721 (URN)978-91-89504-34-9 (ISBN)978-91-89504-35-6 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2023-11-14Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2023). On the French Origins of Samuel Moyn’s the Last Utopia. Global Intellectual History
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>On the French Origins of Samuel Moyn’s the Last Utopia
2023 (Engelska)Ingår i: Global Intellectual History, ISSN 2380-1883, E-ISSN 2380-1891Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

The purpose of this article is to provide an account of an important yet overlooked source of inspiration in Samuel Moyn’s contributions to the historical turn in the field of human rights studies. It examines the impact of an earlier French debate that occurred within a reflection group for political thought, headed by the French historian François Furet, on Moyn's scholarship. A notable similarity between the French debate that emerged in the late 1970s and the historical turn in Anglophone scholarship a couple of decades later is the emphasis on the temporal dimension of human rights. However, the French debate placed greater emphasis on the effects of human rights on a society's capacity to orient itself temporally, while Moyn and his intellectual adversaries primarily addressed genealogical questions. The article highlights the different temporal aspects of the human rights debate emphasized by these two debates: as a politico-temporal issue (as seen in the French debate), and primarily as a historiographical problem (as exemplified by Moyn’s approach). © 2023 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Abingdon: Routledge, 2023
Nyckelord
historical turn, human rights, Marcel Gauchet, Samuel Moyn, temporality
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51436 (URN)10.1080/23801883.2023.2229975 (DOI)2-s2.0-85164495109 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, F20-0109Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-08-17 Skapad: 2023-08-17 Senast uppdaterad: 2024-01-23Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2023). Samuel Moyn and Marcel Gauchet on the Relationship Between Human Rights, Neoliberalism, and Inequality. Nordic Journal of Human Rights, 41(4), 471-489
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samuel Moyn and Marcel Gauchet on the Relationship Between Human Rights, Neoliberalism, and Inequality
2023 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Human Rights, ISSN 1891-8131, E-ISSN 1891-814X, Vol. 41, nr 4, s. 471-489Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article focuses on the acclaimed interconnections between human rights, inequality, and neoliberalism. I first turn to the thought of one of the most influential scholars on the question, historian Samuel Moyn. I unveil a hitherto unacknowledged shift in his historical-political approach to human rights: from a focus on what I shall refer to as a critique of ‘political minimalism’ in The Last Utopia (2010) to a focus on economic minimalism in Not Enough (2018). This is the article’s first, historical aim. The second aim is to criticize Moyn’s more recent position. I unpack my argument by drawing on one of Moyn’s most important sources of inspiration: French social philosopher Marcel Gauchet. Gauchet’s conceptualization of the role of human rights in late modernity (the 1970s and onwards) played a crucial role in Moyn’s first 2010 study; in his last publication, it plays a much more marginal role. I maintain that Gauchet’s analysis highlights the limits not only of Moyn’s latest publication but of the dominant strands in the current Anglophone debate on human rights and inequality more generally. The drawback of the debate, and thus Moyn’s intervention, is that it disregards the relationship between human rights and equality—in contrast to its great focus on human rights’ relationship to inequality—in late modernity. The strength of Gauchet’s approach is that it highlights the potentiality of taking the relationship between human rights and equality into consideration when attempting to conceptualize the relationship between human rights and neoliberalism. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Taylor & Francis, 2023
Nyckelord
Human rights, Samuel Moyn, Inequality, Marcel Gauchet, Neoliberalism, Equality
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
Smarta städer och samhällen
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51719 (URN)10.1080/18918131.2023.2250676 (DOI)001067590700001 ()2-s2.0-85170692049 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2024-03-19Bibliografiskt granskad
Johansson Wilén, E., Wedin, T. & Wilén, C. (Eds.). (2021). Ideologikritik (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ideologikritik
2021 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2021 Upplaga: 1
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-47923 (URN)978-91-44-13988-3 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-08-23 Skapad: 2022-08-23 Senast uppdaterad: 2022-11-17Bibliografiskt granskad
Johansson Wilén, E., Wedin, T. & Wilén, C. (2021). Ideologikritikens återkomst. In: Ideologikritik: (pp. 17-44). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ideologikritikens återkomst
2021 (Svenska)Ingår i: Ideologikritik, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 17-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2021
Nationell ämneskategori
Kulturstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-47927 (URN)978-91-44-13988-3 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-08-23 Skapad: 2022-08-23 Senast uppdaterad: 2022-11-17Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2021). Tidskriften Le Débat 1980–2020. Lychnos, 337-342
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tidskriften Le Débat 1980–2020
2021 (Svenska)Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, , s. 337-342s. 337-342Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Lärdomshistoriska samfundet, 2021. s. 337-342
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51722 (URN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2023-10-31Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2020). De mänskliga rättigheternas möjligheter och begränsningar som politiskt ideal [Review]. Lychnos, 306-313
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>De mänskliga rättigheternas möjligheter och begränsningar som politiskt ideal
2020 (Svenska)Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 306-313Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Lärdomshistoriska samfundet, 2020
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51723 (URN)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2023-10-31Bibliografiskt granskad
Wedin, T. (2020). Kei Hiruta (Ed.), Arendt on Freedom, Liberation, and Revolution, Palgrave Macmillan2019, 302 pp. [Review]. HannahArendt.net, 10(1), 146-148
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kei Hiruta (Ed.), Arendt on Freedom, Liberation, and Revolution, Palgrave Macmillan2019, 302 pp.
2020 (Engelska)Ingår i: HannahArendt.net, E-ISSN 1869-5787, Vol. 10, nr 1, s. 146-148Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Berlin: Freie Universität Berlin, 2020
Nationell ämneskategori
Filosofi, etik och religion
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-51725 (URN)10.57773/hanet.v10i1 (DOI)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-00530
Tillgänglig från: 2023-09-29 Skapad: 2023-09-29 Senast uppdaterad: 2023-10-31Bibliografiskt granskad
Wedin, T. & Wilén, C. (2019). Ancient equality against modern democracy: resources of critique in Hannah Arendt and Ellen Meiksins Wood. Distinktion Scandinavian Journal of Social Theory, 21(1), 19-45
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ancient equality against modern democracy: resources of critique in Hannah Arendt and Ellen Meiksins Wood
2019 (Engelska)Ingår i: Distinktion Scandinavian Journal of Social Theory, ISSN 1600-910X, E-ISSN 2159-9149, Vol. 21, nr 1, s. 19-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Increasing discontent with the current status of democracy has prompted a renewed interest in Athenian democracy. This article contributes with the first comparative analysis of two political theoreticians–Hannah Arendt and Ellen Meiksins Wood–whose reactivations of ancient political experiences significantly predate recent trends. Despite the fact that Arendt levelled fierce critique against the Marxist tradition of which Wood was a part, it is shown how both thinkers involved a close consideration of the relation between the social/economic and the political in their analyses; regarded Athenian forms of equality as the differentia specifica when measured against modernincarnations of democracy; committed themselves to the controversial move to grant slavery a marginal role in their analyses; turned to the American Revolution to discern the specificity of the ancient forms equality and modern democracy; and how both departed from the mainstream definitions of democracy as a list of institutions or a number of criteria. We argue that Arendt and Wood reach similar conclusions about the distinctive form of separation between the political and the social/economic in Athens, reach different conclusions about the distinctive forms of collapse and separation respectively in the modern epoch, but nonetheless unite in their critique of the American Revolution. On those premises, the central aim is to investigate how the reactivation of Athenian equality can serve as a resource for critique of three forms of equality that underpins democracy in the modern age, which we designate formal, distributive and imaginary equality. © 2019 The Author(s)

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Abingdon: Routledge, 2019
Nyckelord
Athenian democracy, Ellen Meiksins Wood, Equality, Hannah Arendt, isegoria, isonomia, modern democracy, the American Revolution
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-48433 (URN)10.1080/1600910x.2019.1653347 (DOI)000484758200001 ()2-s2.0-85071982069 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2022-10-12 Skapad: 2022-10-12 Senast uppdaterad: 2022-10-18Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer