hh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Pedersen, Eja
Publikasjoner (10 av 36) Visa alla publikasjoner
Johansson, M., Pedersen, E. & Weisner, S. (2019). Assessing cultural ecosystem services as individuals’ place-based appraisals. Urban Forestry & Urban Greening, 39, 79-88
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Assessing cultural ecosystem services as individuals’ place-based appraisals
2019 (engelsk)Inngår i: Urban Forestry & Urban Greening, ISSN 1618-8667, E-ISSN 1610-8167, Vol. 39, s. 79-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Though the existence of cultural ecosystem services is dependent on people’s activities and experiences, these services are still commonly assessed using top–down approaches. In this study, appraisal theory and research into human responses to natural environments formed the basis of a systematic multilevel investigation of appraisals of created wetland areas. The aim was to explore how appraisals could be used as a bottom–up approach to assessing the perceived contribution of wetland areas s to people’s quality of life (QoL). In total, 111 participants assessed environmental perceptions, affective experiences, and restorative potentials on site at three wetlands in Sweden. The results indicate that wetland areas and specific places with different ecological functions within these areas were appraised significantly differently. Moreover these places were perceived to support various QoL aspects to different degrees. Concepts and methods tested here give environmental planners hands-on tools for facilitating communication with expected users about the cultural ecosystem services of created wetland areas. © 2019

sted, utgiver, år, opplag, sider
München: Elsevier, 2019
Emneord
Created wetland areas, Cultural ecosystem services, Environmental appraisal, Quality of life
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-39030 (URN)10.1016/j.ufug.2019.02.011 (DOI)2-s2.0-85062238338 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency, 13/148
Tilgjengelig fra: 2019-03-06 Laget: 2019-03-06 Sist oppdatert: 2019-03-07bibliografisk kontrollert
Pedersen, E., Weisner, S. & Johansson, M. (2019). Wetland areas' direct contributions to residents' well-being entitle them to high cultural ecosystem values. Science of the Total Environment, 646, 1315-1326
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Wetland areas' direct contributions to residents' well-being entitle them to high cultural ecosystem values
2019 (engelsk)Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 646, s. 1315-1326Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Wetlands in urban areas will be crucial to counteract the effects of climate change, for example, by improving flood protection and regulating local climate. To gain acceptance for larger-scale creation of wetlands, total values must be identified and revealed. Provisioning and regulating ecosystem services can be described as the quantitative effect, but cultural ecosystem services require other assessments. This study sought to determine whether peri-urban and urban wetland areas contribute to the well-being and quality of life of nearby residents, and to capture their value relative to two other types of green areas (i.e., parks and urban forests). A postal questionnaire survey, based on validated environmental psychology instruments, was distributed to residents in three municipalities with wetland areas of different structures and locations. In these municipalities, respondents (n = 474; response rate = 40%) reported that the wetland area contributed to several quality-of-life aspects, such as encountering nature and experiencing beauty. The areas also facilitated activities that support well-being, were perceived to have high restorative qualities, and evoked positive affective responses. All wetland areas were rated high on most of the measured concepts, but their value relative to other green areas differed possibly depending on the accessibility of the wetland and the availability of other green areas. The location and extent to which the wetland area was integrated in the residential area determined what quality-of-life aspects were most satisfied. Wetland areas can be ascribed cultural ecosystem service values based on how residents perceive their contribution to their quality of life. These values can be added to those of provisioning and regulating ecosystem services, forming the basis for planning urban environments. © 2018 The Authors

sted, utgiver, år, opplag, sider
Amsterdam: Elsevier, 2019
Emneord
Created wetlands, Cultural ecosystem services, Urban planning, Environmental perception, Quality of life, Environmental psychology
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-38018 (URN)10.1016/j.scitotenv.2018.07.236 (DOI)2-s2.0-85050739044 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency, 13/148
Tilgjengelig fra: 2018-09-19 Laget: 2018-09-19 Sist oppdatert: 2018-09-19bibliografisk kontrollert
Hansson, A., Pedersen, E. & Hoveskog, M. (2018). Willingness to Innovate Business Models for Sustainability amongst Agricultural Businesses. In: : . Paper presented at 3rd International Conference on New Business Models, New Business Models with impact: focused, scalable and international, NBM @ Sofia 2018, Sofia, Bulgaria, 27-28 June, 2018.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Willingness to Innovate Business Models for Sustainability amongst Agricultural Businesses
2018 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation only (Fagfellevurdert)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-38576 (URN)
Konferanse
3rd International Conference on New Business Models, New Business Models with impact: focused, scalable and international, NBM @ Sofia 2018, Sofia, Bulgaria, 27-28 June, 2018
Tilgjengelig fra: 2018-12-13 Laget: 2018-12-13 Sist oppdatert: 2019-01-08bibliografisk kontrollert
Pedersen, E., Johansson, M. & Weisner, S. (2017). Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet: slutrapport. Stockholm: Naturvårdsverket
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet: slutrapport
2017 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar resultaten av forskningsprojektet Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet, ett av sju projekt som ingår i forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster. I projektet undersöks om etablerade teorier, begrepp och metoder från miljöpsykologisk forskning kring interaktionen mellan människa och naturmiljö kan bidra till förståelsen av kulturella ekosystemtjänster och deras värde.

Projektet visar att värdet av grönområden kan beskrivas utifrån hur områ­ dena bidrar till närboendes livskvalitet genom att de ger möjlighet till miljö­ upplevelser, känsloresponser och aktiviteter som främjar hälsan, inte minst återhämtning. Slutsatsen är att kulturella ekosystemtjänster kan värderas ickemonetärt med utgångspunkt från väletablerade teorier, begrepp och metoder. Men forskarna ser att den kompetens som finns bland tjänstemän som arbetar med kulturella ekosystemtjänster idag behöver kompletteras med kunskap i beteendevetenskap.

Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Genom en ökad medvetenhet om och värdering av ekosystemtjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet. Politiker, myndigheter, kommuner, företag och organisationer kan därigenom fatta mer välunderbyggda beslut.

Rapporten är författad av Eja Pedersen och Maria Johansson, Miljöpsykologi, Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet och Stefan Weisner, Våtmarkscentrum, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap. Eja Pedersen har varit projektledare och organiserat resultatrapporteringen. Maria Johansson har ansvarat för de miljöpsykologiska teorierna och metoderna. Stefan Weisner har deltagit i projektet som expert på anlagda våtmarker. Samarbetspartners var Länsstyrelsen i Skåne, Hässleholms kommun, Staffanstorps kommun och Helsingborgs stad.

Forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster är en central insats för att nå ett av etappmålen inom miljömålssystemet genom att öka kunskapen om hur ekosystemtjänster bättre kan användas i olika beslutssituationer. Etappmålet innebär att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Sju olika forskargrupper ingår i den omfattande satsningen som började 2014.

Författarna tackar alla som bidragit med kunskap och erfarenhet under projektets gång. För projektets genomförande och analyser av resultaten, tack till Beatrice Marschke, Emilie Björling, Eva Hedenfelt, Lina Haremst, Linnea Saarela, Lukas Österling och Sanna Stålhammar. För värdefulla synpunkter i slutskedet av rapporteringen tackar projektet David Barton och Eeva Furman. Och till alla som deltagit i fokusgrupper och strukturerade vandringar, svarat på enkäter och deltagit i workshopar – ett stort tack!!

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Naturvårdsverket, 2017. s. 79
Serie
Rapport Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6756
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-33633 (URN)978-91-620-6756-4 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency
Tilgjengelig fra: 2017-03-30 Laget: 2017-03-30 Sist oppdatert: 2018-03-23bibliografisk kontrollert
Hansson, A., Eno, K. & Pedersen, E. (2013). Bra kontakter kan bli bättre: Utvärdering av kontakter mellan brukare, handläggare och politiker inom miljö- och hälsoskyddsarbetet i Hallands län och Borås stad.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Bra kontakter kan bli bättre: Utvärdering av kontakter mellan brukare, handläggare och politiker inom miljö- och hälsoskyddsarbetet i Hallands län och Borås stad
2013 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Att få återkoppling från de som berörs av miljö- och hälsoskyddstillsyn och rådgivning, det vill säga brukarna, är viktigt i det ständiga förbättringsarbetet. Denna studie ”Bra kontakter kan bli bättre” handlar därför om hur mötet mellan myndighet (handläggare och nämndledamöter) och brukare kan utvärderas på bästa sätt. Studien fokuserar på miljö- och hälsoskyddstillsynen av två olika grupper av brukare: verksamhetsutövare med enskilda avlopp (som ofta är privata fastighetsägare) och verksamhetsutövare inom livsmedel (som ofta är företagare), i Hallands län samt i Borås stad.

Studien tog utgångspunkt i metoden grundad teori där resultatet tas fram och valideras i en process där framväxande faktorer testas i datamaterialet, för att sedan modifieras och testas igen. I denna studie innebar detta en analys av fritextsvar från över 500 tidigare utskickade enkäter, gruppintervjuer med totalt 17 tjänstemän och närmare 30 nämndledamöter samt 23 intervjuer med brukare varav 8 innebar längre samtal vid platsbesök. Analysarbetet fortgick tills faktorerna var kompletta och mättnad uppstod, dvs. inga nya aspekter som ändrade faktorerna kom fram.

Av analyserna framgår att brukare, handläggare och nämndledamöter har en gemensam syn på vilka faktorer som är viktiga i miljö- och hälsoskyddsarbetet, även om de olika rollerna ibland leder till delvis olika tolkningar av vad dessa innebär. Brukare, handläggare och nämndledamöter är överens om att brukaren har rätt Att bli rättvist behandlad med korrekt bemötande på jämlik nivå och med hänsyn tagen till omständigheterna kring den egna verksamheten. Det är också viktigt som brukare Att få stöd, men det kan vara svårt för handläggaren i sin dubbla roll som rådgivare och inspektör. Både brukare och handläggare upplevde att dialog är nyckeln till god kommunikation, ur brukarnas synpunkt uttryckt som Att bli lyssnad på. Att få kontakt och besked, gärna muntligt, under arbetets gång är centralt. Kontakt med samma handläggare ger möjlighet till Att få kontinuitet, men likartad handläggning oavsett handläggare är viktigast. De avgifter som brukarna betalar för miljö- och hälsoskyddstillsynen upplevdes ibland, av både brukare och handläggare, som svårmotiverade. Upplevelsen Att få valuta för pengarna kan ökas med ökad samsyn av vad miljö- och hälsoskyddstillsyn innebär.

Resultatet gav också en bild av vad brukare, handläggare och nämndledamöter efterfrågar av utvärderingar kopplade till miljö- och hälsoskyddskontorens arbete. Brukarnas motiv är möjligheten att få uttrycka en åsikt och påverka tillsynsarbetet. Handläggare och nämndledamöter vill kunna använda utvärderingar för att få svar på vad brukarna tycker om tillsynsarbetet och deras bemötande. De vill att resultaten från utvärderingar värderas och leder till kunskap om vad som kan förbättras så att förbättringsåtgärder sätts in där de blir som mest effektiva. En utvärdering ska ge klara svar och förhoppningsvis leda till samsyn mellan olika handläggare och nämndledamöter samt mellan olika kommuner.

Resultatet som identifierades i studien handlar mycket om kommunikation och behovet av ömsesidig förståelse mellan parterna. Att arbeta för en gemensam samsyn av vad miljö- och hälsoskyddsarbete innebär skulle kunna vara en väg att ytterligare förbättra kontakterna. Svårigheter som uppstår kan bero på att brukare, handläggare och nämndledamöter har olika målbild. Utifrån vad som framkommit i studien och tidigare erfarenheter ger vi ett förslag på hur framtida utvärderingar kan utformas. Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag, snarare än ett färdigt förslag.

- Syftet med utvärderingen och hur resultatet ska användas klargörs gemensamt av handläggare och nämndledamöter.

- En övergripande enkät, där det finns möjlighet att följa arbetet över åren och att jämföra kommuner, gärna nationellt, skickas ut även i fortsättningen. Resurser läggs på att få in så många svar som möjligt och att analysera resultaten.

- Mer detaljerad kunskap om brukarnas upplevelse av miljö- och hälsoskyddsarbetet studeras i samband med utvärdering av själva verksamheten.

- I utvärdering av en riktad satsning, eller av ett delområde inom den löpande verksamheten, utifrån de kriterier som respektive kommun använder, t.ex. nyckeltal för miljönytta eller kvalitetsmätningar, bör utvärdering av brukarnas upplevelse ingå och belysas av handläggare och nämndledamöter.

- Utvärderingen bör göras av utredare utanför miljö- och hälsoskyddskontoren med kunskap om utvärderingar, t.ex. av kommunens utredningsavdelning eller av en fristående konsult.

- Resultatet av utvärderingen, dvs. utvärdering av verksamhet där även brukare, handläggare och nämnledamöters synpunkter synliggörs, återkopplas till brukare som har ärenden inom det studerade ärendeområdet.

- Utvärderingen ger nämndledamöter ökad kunskap om verksamheten och om hur brukare och handläggare uppfattar den.

- Utvärderingen ger handläggare återkoppling på sitt arbete och en bas för det fortsatta förbättringsarbetet.

- Utvärderingen ger brukarna möjlighet att se hur deras perspektiv beaktas och öka sin förståelse för miljö- och hälsoskyddsarbetet.

Publisher
s. 20
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-25216 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-04-30 Laget: 2014-04-30 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Johansson, M., Karlsson, J., Pedersen, E. & Flykt, A. (2012). Factors Governing Human Fear of Brown Bear and Wolf. Human Dimensions of Wildlife, 17(1), 58-74
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Factors Governing Human Fear of Brown Bear and Wolf
2012 (engelsk)Inngår i: Human Dimensions of Wildlife, ISSN 1087-1209, E-ISSN 1533-158X, Vol. 17, nr 1, s. 58-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article analyzes people's subjectively experienced fear in areas with presence of brown bear or wolf. Departing from the Human-Environment Interaction Model (Küller, 1991), a hypothetical model of environmental and individual antecedents of fear was tested using structural equation modeling of survey data (n  = 391). In the model of fear of brown bear, the main predictor was the appraisal of the species as dangerous/uncontrollable and unpredictable. In the model of fear of wolf, the greater experience with the species and a stronger appraisal of wolf as dangerous, uncontrollable, and unpredictable led to low social trust and this, together with the appraisal of wolf as dangerous/uncontrollable and unpredictable, increased the likelihood of fear. Efforts to reduce human fear of wolves should focus on building trust between the public and authorities, whereas efforts to reduce fear of brown bear should focus on the individual's appraisal of the species. © 2012 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

sted, utgiver, år, opplag, sider
London: Taylor & Francis, 2012
Emneord
brown bear, cognitive vulnerability model, social trust, structural equation modeling, subjectively experienced fear, wolf
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-17591 (URN)10.1080/10871209.2012.619001 (DOI)2-s2.0-84857247013 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas
Merknad

Funding: the Swedish Wildlife Foundation and the Swedish Research Council Formas

Tilgjengelig fra: 2012-05-03 Laget: 2012-05-03 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Bakker, R. H., Pedersen, E., van den Berg, G. P., Stewart, R., Lok, W. & Bouma, J. (2012). Impact of wind turbine sound on annoyance, self-reported sleep disturbance and psychological distress. Science of the Total Environment, 425, 42-51
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Impact of wind turbine sound on annoyance, self-reported sleep disturbance and psychological distress
Vise andre…
2012 (engelsk)Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 425, s. 42-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose of the research: The present government in the Netherlands intends to realize a substantial growth ofwind energy before 2020, both onshore and offshore. Wind turbines, when positioned in the neighborhood ofresidents may cause visual annoyance and noise annoyance. Studies on other environmental sound sources,such as railway, road traffic, industry and aircraft noise show that (long-term) exposure to sound can havenegative effects other than annoyance from noise. This study aims to elucidate the relation between exposureto the sound of wind turbines and annoyance, self-reported sleep disturbance and psychological distress ofpeople that live in their vicinity. Data were gathered by questionnaire that was sent by mail to a representativesample of residents of the Netherlands living in the vicinity of wind turbinesPrincipal results: A dose–response relationship was found between immission levels of wind turbine soundand selfreported noise annoyance. Sound exposure was also related to sleep disturbance and psychologicaldistress among those who reported that they could hear the sound, however not directly but with noiseannoyance acting as a mediator. Respondents living in areas with other background sounds were less affectedthan respondents in quiet areas.Major conclusions: People living in the vicinity of wind turbines are at risk of being annoyed by the noise, anadverse effect in itself. Noise annoyance in turn could lead to sleep disturbance and psychological distress. Nodirect effects of wind turbine noise on sleep disturbance or psychological stress has been demonstrated,which means that residents, who do not hear the sound, or do not feel disturbed, are not adversely affected.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Amsterdam: Elsevier, 2012
Emneord
Wind turbine sound, Annoyance, Sleep disturbance, Psychological distress, Structural equation modeling
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-17592 (URN)10.1016/j.scitotenv.2012.03.005 (DOI)000304214200006 ()22481052 (PubMedID)2-s2.0-84860011051 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2012-05-03 Laget: 2012-05-03 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Hansson, A., Pedersen, E. & Weisner, S. (2012). Landowners’ incentives for constructing wetlands in an agricultural area in south Sweden. Journal of Environmental Management, 113, 271-278
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Landowners’ incentives for constructing wetlands in an agricultural area in south Sweden
2012 (engelsk)Inngår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 113, s. 271-278Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Eutrophication of the Baltic Sea has in Sweden led to the initiation of government schemes aiming to increase wetland areas in agricultural regions and thereby reduce nutrient transport to the sea. Landowners play a significant role as providers of this ecosystem service and are currently offered subsidies to cover their costs for constructing and maintaining wetlands. We undertook a grounded theory study, in which landowners were interviewed, aiming at identifying landowners’ incentives for constructing wetlands on their land. The study showed that adequate subsidies, additional services that the wetland could provide to the landowner, local environmental benefits, sufficient knowledge, and peers’ good experiences could encourage landowners to construct wetlands. Perceived hindrances were burdensome management, deficient knowledge, time-consuming application procedures and unclear effectiveness of nutrient reduction. The main reason for not creating a wetland, however, was that the land was classified as productive by the landowner, i.e., suitable for food production. Current schemes are directed toward landowners as individuals and based on subsidies to cover costs. We propose that landowners instead are approached as ecosystem service entrepreneurs and contracted after a tendering process based on nutrient reduction effects. This would lead to new definitions of production and may stimulate improved design and placement of wetlands.

sted, utgiver, år, opplag, sider
London: Academic Press, 2012
Emneord
Constructed wetlands, Ecosystem services, Entrepreneurs, Eutrophication, Farmers
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-19593 (URN)10.1016/j.jenvman.2012.09.008 (DOI)000313153000029 ()23064246 (PubMedID)2-s2.0-84867234810 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2012-09-12 Laget: 2012-09-12 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Brorsson, S., Nilsdotter, A., Pedersen, E., Bremander, A. & Thorstensson, C. (2012). Relationship between finger flexion and extension force in healthy women and women with rheumatoid arthritis. Journal of Rehabilitation Medicine, 44(7), 605-608
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Relationship between finger flexion and extension force in healthy women and women with rheumatoid arthritis
Vise andre…
2012 (engelsk)Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 44, nr 7, s. 605-608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

OBJECTIVE: Balance between flexor and extensor muscle activity is essential for optimal function. The purpose of this pilot study was to compare the relationship between maximum finger flexion force and maximum finger extension force in women with rheumatoid arthritis and healthy women.

METHODS: Twenty healthy women (median age 61 years) and 20 women with rheumatoid arthritis (median age 59.5 years, median disease duration 16.5 years) were included in the study. Finger extension force was measured with an electronic device, EX-it, and finger flexion force using Grippit. The Grip Ability Test and the score from the patient-reported outcome Disability Arm Shoulder and Hand were used to evaluate activity limitations.

RESULTS: Patients with rheumatoid arthritis showed significantly decreased hand function compared with healthy controls. A correlation was found between extension force and flexion force in the healthy group (r = 0.65, p = 0.002),but not in the rheumatoid arthritis group (r = 0.25, p = 0.289).

CONCLUSION: Impaired hand function appears to influence the relationship between maximum finger flexion and extension force. This study showed a difference in the relationship between maximum finger flexion and extension force in healthy controls and those with rheumatoid arthritis. © 2012 Foundation of Rehabilitation Information.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala, Sweden: Stiftelsen Rehabiliteringsinformation, 2012
Emneord
Extension force, Flexion force, Hand function, Hand strength, Muscle ratio, Rheumatoid arthritis
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-19701 (URN)10.2340/16501977-0986 (DOI)000305814900014 ()22674244 (PubMedID)2-s2.0-84865972165 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
The Crafoord Foundation
Tilgjengelig fra: 2012-09-21 Laget: 2012-09-21 Sist oppdatert: 2018-03-22bibliografisk kontrollert
Pedersen, E. & Johansson, M. (2012). Wind power or uranium mine: Appraisal of two energy-related environmental changes in a local context. Energy Policy, 44, 312-319
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Wind power or uranium mine: Appraisal of two energy-related environmental changes in a local context
2012 (engelsk)Inngår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 44, s. 312-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This study explores factors associated with the individual’s appraisal of anticipated environmental changes caused by energy production facilities. The study took place in a Swedish village where exploratory drilling, that could eventually lead to a uranium mine, was being conducted at the same time as a wind farm was approved. Results from the survey, which included the total population, were interpreted in the light of cognitive stress theory. Most residents thought that the wind farm would have a positive impact on the village but that the uranium drilling would have a negative impact; these opinions were closely related to attitudes towards wind and nuclear power. Perceiving the wind farm as positive was further predicted by young age, high education, being an ordinary rather than a committed recycler and having attended a meeting about the wind farm. A negative view of uranium drilling was predicted by the individual valuing closeness to nature, being a recycler, and having attended the uranium meeting. Psychological factors such as concerns for the environment (manifested as pro-environmental behaviour), valuing closeness to nature, and involvement impinge on the appraisal process and should be considered when new developments are presented. © 2012 Elsevier Ltd.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Amsterdam: Elsevier, 2012
Emneord
Appraisal, Attitude, Psychological factors
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-17590 (URN)10.1016/j.enpol.2012.01.058 (DOI)000302848700029 ()2-s2.0-84858294060 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2012-05-03 Laget: 2012-05-03 Sist oppdatert: 2017-04-25bibliografisk kontrollert
Organisasjoner