hh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (8 av 8) Visa alla publikasjoner
Sahlin Lilja, H. (2024). Den svenska otryggheten (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den svenska otryggheten
2024 (svensk)Bok (Fagfellevurdert)
Alternativ tittel[en]
Swedish Fear of Crime
Abstract [sv]

Det finns ett omfattande statligt och offentligt engagemang för att göra svenskarna mindre otrygga. Många aktörer från olika sektorer i det svenska samhället deltar. De flesta svenska kommuner arbetar till exempel aktivt för att minska otryggheten genom kvantitativa enkätstudier om otrygghet, trygghetsvandringar och medborgardialoger. 

Men vad är otrygghet egentligen? Hur blev otrygghet en av de mest centrala frågorna i svensk politik, och vilken roll har kommunernas och statens mätningar av trygghet spelat i den utvecklingen? 

I boken undersöks bland annat en paradox i det rådande kriminalpolitiska klimatet: Om trygghetsarbetets funktion och syfte är att göra människor tryggare, att lösa problemet med ”otrygghet”, att göra människor mindre rädda för brott, borde inte fyrtio års omfattande engagemang i frågan haft effekt? Hur kommer det sig att otryggheten i dag anses vara ett mer omfattande problem än någonsin tidigare? 

Den svenska otryggheten vänder sig till alla verksamma inom det expanderande brottsförebyggande fältet. Den är särskilt lämplig för kriminologi-, socionom- och polisutbildningen. © Författaren och Studentlitteratur 2024 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2024. s. 234 Opplag: 1
Emneord
fear of crime, Sweden, fear of crime survey, otrygghet, rädsla för brott, Sverige, trygghetsundersökningar
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-54450 (URN)9789144168128 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2024-08-16 Laget: 2024-08-16 Sist oppdatert: 2024-09-06bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2024). Fear of Crime as a Punitive Project—The Swedish Case. Critical Criminology, 32(4), 829-846
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fear of Crime as a Punitive Project—The Swedish Case
2024 (engelsk)Inngår i: Critical Criminology, ISSN 1205-8629, E-ISSN 1572-9877, Vol. 32, nr 4, s. 829-846Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper asks what the role of fear of crime research plays in the conception and framing of the crime problem, by unpacking the theoretical assumptions inherent in fear of crime methodology and examining their function. It presents the empirical example of Sweden and discusses it in relation to accounts on fear of crime and its establishment in the USA and UK. This paper provides an empirical account of how the fear of crime research discourse was implemented and institutionalized in Sweden, and how the occurrence of governmental fear of crime surveys has developed over time. Secondly, it discusses the role the fear of crime discourse plays in the politics of punitivity, concluding fear of crime research rhetorically enables continued political exploitation of crime, constructs crime as a problem of order maintenance and legitimizes further expansions of state control. © The Author(s) 2024.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Dordrecht: Springer, 2024
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-54348 (URN)10.1007/s10612-024-09767-3 (DOI)001262862700001 ()2-s2.0-85197518773 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Halmstad University
Merknad

Funding: Open access funding provided by Halmstad University.

Tilgjengelig fra: 2024-08-01 Laget: 2024-08-01 Sist oppdatert: 2025-04-22bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2024). LOV3 i Göteborg: En utvärdering av effekter på brottslighet och trygghet. Göteborg
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>LOV3 i Göteborg: En utvärdering av effekter på brottslighet och trygghet
2024 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: , 2024. s. 148
Emneord
Otrygghet, brottslighet, brottsutveckling, ordningsvakter, LOV
HSV kategori
Forskningsprogram
Smarta städer och samhällen, TRAINS
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-55695 (URN)
Tilgjengelig fra: 2025-03-28 Laget: 2025-03-28 Sist oppdatert: 2025-03-28bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2023). Trygga Län: En rapport om vad svenska län och kommuner kan göra åt problemet otrygghet. Blekinge Länsstyrelse
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Trygga Län: En rapport om vad svenska län och kommuner kan göra åt problemet otrygghet
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Blekinge Länsstyrelse, 2023. s. 26
Emneord
fear of crime
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-52993 (URN)
Tilgjengelig fra: 2024-03-27 Laget: 2024-03-27 Sist oppdatert: 2025-02-20bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2023). Vi är tryggast!: Svenska kommuner om otrygghet. In: Andersson Cederholm, Erika; Jacobsson, Katarina; Wästerfors, David (Ed.), Den Empiriska Glädjen: Vänbok till Malin Åkerström (pp. 135-147). Lund: Lund University Open Access
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vi är tryggast!: Svenska kommuner om otrygghet
2023 (svensk)Inngår i: Den Empiriska Glädjen: Vänbok till Malin Åkerström / [ed] Andersson Cederholm, Erika; Jacobsson, Katarina; Wästerfors, David, Lund: Lund University Open Access, 2023, s. 135-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Lund University Open Access, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-52994 (URN)978-91-7267-476-9 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2024-03-27 Laget: 2024-03-27 Sist oppdatert: 2024-06-13bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2022). Fear of crime research in Sweden: a research discourse in beneficial soil. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 109(1), 19-28
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fear of crime research in Sweden: a research discourse in beneficial soil
2022 (engelsk)Inngår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, Vol. 109, nr 1, s. 19-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-52992 (URN)10.7146/ntfk.v109i1.130284 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2024-03-27 Laget: 2024-03-27 Sist oppdatert: 2025-02-20bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H., Lundmark, S. & Sandelin, F. (2022). (O) trygghet i Göteborg? Från kust till inland (1ed.). In: Björn Rönnerstrand; Maria Solevid; Henrik Oscarsson (Ed.), Hög tid för Göteborg: (pp. 131-153). Göteborg: SOM-institutet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>(O) trygghet i Göteborg? Från kust till inland
2022 (svensk)Inngår i: Hög tid för Göteborg / [ed] Björn Rönnerstrand; Maria Solevid; Henrik Oscarsson, Göteborg: SOM-institutet , 2022, 1, s. 131-153Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vid tiden för Göteborgs 400-årsjubileum var ordet trygghet på många av göteborgarnas läppar. Göteborgs Stad hade sedan några år inlett ett tydligt fokus på att försöka öka invånarnas trygghet genom projekt som” Trygg i Göteborg” och genom polisiära insatser för att minska den organiserade brottsligheten. Med tanke på sådana insatser tedde det sig kanske inte underligt att hela 15 procent av de svarande i SOM-undersökningen i Göteborg mellan åren 2018 och 2020 skrev ordet trygghet när de tillfrågades om vilket samhällsproblem eller fråga de tyckte var viktigast för Göteborg. I detta kapitel avhandlas ordet trygghet, dess etymologi (ursprung) och utvecklade betydelse under de senaste århundradena i Sverige. Vidare undersöks vilka faktorer som hänger samman med att känna sig trygg, dels i sitt bostadsområde och dels i staden Göteborg. Genom analyserna framkommer att Göteborgs områden är segregerade i var och vem som känner sig trygg. Personer som bor i områden där andelen med hög utbildning är stor och i områden med en hög andel utrikesfödd befolkning sticker ut som särskilt otrygga. Samtidigt visar analyserna att personer som bor i Göteborgs mer välbärgade områden ofta känner sig väldigt trygga i sitt bostadsområde men upplever staden Göteborg som en relativt otrygg plats.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: SOM-institutet, 2022 Opplag: 1
Emneord
trygghet, rädsla för brott
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-52990 (URN)
Tilgjengelig fra: 2024-03-27 Laget: 2024-03-27 Sist oppdatert: 2024-05-17bibliografisk kontrollert
Sahlin Lilja, H. (2018). "Otrygghet" i politisk kommunikation – en begreppslig analys och jämförelse av 1970- och 2010-talen. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 105(2), 170-190
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"Otrygghet" i politisk kommunikation – en begreppslig analys och jämförelse av 1970- och 2010-talen
2018 (svensk)Inngår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, Vol. 105, nr 2, s. 170-190Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper examines the usage, function and meaning of the Swedish concept of “otrygghet” (approx.: insecurity) in political documents from two periods: the 1970s and 2010s. Departing from a theoretical framework inspired by concep-tual historian Reinhart Koselleck, the paper synchronically compares documents from Sweden’s two largest parties (Socialdemokraterna and Moderaterna) and diachronically compares conceptual usage over two periods of time in election manifestos and in motions and propositions from the Swedish Parliament. The aim is to asses if and how the implementation of fear of crime research in Sweden (translated into Swedish as research on “otrygghet”) has affected conceptual usage. The analysis finds that the concept’s use has generally changed from work-related to crime-related contexts. Furthermore, notions concerning the causes of “otrygghet” have changed focus from powerful actors such as the state, politicians and the market, to groups low on the social hierarchy, such as crimi-nals, beggars and gangs of youths. © 2018 Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab

sted, utgiver, år, opplag, sider
Köpenhamn: Kriminalistisk Institut, 2018
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hh:diva-52984 (URN)10.7146/ntfk.v105i2.120551 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2024-03-27 Laget: 2024-03-27 Sist oppdatert: 2024-06-25bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0453-3627