hh.sePublikationer
1 - 2 av 2
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Disputation: 2020-02-21 10:00 O103, Halmstad
    Cederholm Björklund, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Hushållningssällskapet Halland, Halmstad, Sverige.
    Value creation for sustainable rural development – perspectives of entrepreneurship in agriculture2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Entrepreneurship and innovation are regarded as key factors in the development of society - not least in the development of sustainable rural areas, where they are emphasised by both authorities and research. This thesis is situated in this field of inquiry and studies entrepreneurship in agriculture. It explores how we can further develop both agriculture and sustainable rural areas. Farmers have traditionally played a significant role in rural areas and rural development, and still do. However in pace with societal development and the reduced number of farms and farm production, their role has changed. Today, they are considered as raw material producers, being the first link in a food chain, and active in landscape conservation in the countryside. However, agriculture plays a significant role in rural development and in Sweden, authorities strive for development of sustainable rural areas by encouraging economic growth and innovation within and between companies (business models, value chains etc.). They work with economic growth strategies, but both their management and results are criticised (OECD, 2019).This thesis states that greater contextualized knowledge is required to facilitate sustainable rural and agricultural development. Against this background, the purpose of this thesis is to explore entrepreneurship in agriculture from different perspectives, to find mechanisms affecting value creation for sustainable rural development.

    To meet the research purpose, Swedish agricultural entrepreneurship was studied from different perspectives and data was collected with different methods enabling significant triangulation of data. Studies of challenges in entrepreneurship and sustainable rural development were conducted from individual farmer and business perspectives as well as from the individual and organisational levels of actors within the support system, actors such as advisors, authorities, policy makers and officials. Thus, it was possible to explore perspectives on entrepreneurship in agriculture and identify mechanisms and structures affecting value creation for sustainable rural development. Mechanisms can be explained as underlying, invisible and sometimes unconscious and non-rational factors, feelings, norms, values or attitudes that affect behaviour in various ways.

    The key theories and literature covered included the concept of entrepreneurship with the intertwined sub-concepts of innovation and management at individual, business, organisational and societal levels.The thesis probed under the surface of rural development, exploring agricultural development at business level by using the concepts of Sustainable Entrepreneurship, Business Model Innovation and Barriers to Sustainable Business Model Innovation when exploring the challenges farmers face. The concepts of Self-leadership, Emotional Intelligence and Entrepreneurial Orientation helped to explore how challenges are approached, by for example understanding mechanisms concerned with feelings and mind-set. Further, the thesis also studied how entrepreneurship was encouraged and supported by the agricultural support system, and, with help from the Complexity Leadership Theory, established the urgent need of adaption to environmental changes and the creation of innovation within the system. The concepts of Agricultural and Rural Entrepreneurship and Embeddedness helped in understanding and shed light on the importance of considering the mutual influence and interplay between farmers, actors within the support system, embeddedness in context and rural entrepreneurship.

    This thesis makes several contributions. It extends knowledge about entrepreneurship in agriculture by highlighting the importance of understanding embeddedness and the concept of agricultural sustainability, and by this providing evidence of the importance of including agriculture in entrepreneurship research. Consequently, this thesis has another viewpoint than previous research which states that farmers are not entrepreneurial and has overlooked agriculture in entrepreneurship research.

    Firstly, it shows that farmers, to a very considerable degree, contribute to sustainable rural development and also play the role of enabler for rural entrepreneurship. Second, by exploring the support system, and thereby providing insights into the challenges within the system, in the organisations and betweenthe organisations, this thesis shows transparency and improved understanding of challenges in for example communication, trust, management and culture. Further, a model contributes suggestions for how to improve the system and create innovation to enable encouragement of entrepreneurship in agriculture. Third, this thesis contributes to business model research by illustrating the importance of including and reflecting on embeddedness in context and the understanding of agricultural sustainabilityin business model innovation. Hence, this thesis extends previous business model research which mainly considered agriculture as the first step in a food production chain, exposed to the same challenges as other non-agricultural companies further up the value chain. By providing insights about challenges to farmers’ entrepreneurship, and how these challenges can be approached as well as how entrepreneurship can be encouraged and supported in agriculture, this thesis can contribute to policies and strategies shifting focus from primarily trying to transform farmers into traditional entrepreneurs to taking advantage of the enabling role played by farmers. This thesis contributes to show the diversity in entrepreneurship, by providing understanding of entrepreneurship in agriculture, where value creation extends far beyond individual companies and competitive advantages, and hence impacts sustainable rural development.

  • Disputation: 2020-03-06 10:00 Baertling, Hus J, Halmstad
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Barns delaktighet i pediatrisk vård – perspektiv, erfarenheter och möjligheter till förändring utifrån barn med långvarig sjukdom2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det senaste decenniet har patientens delaktighet fått en allt större uppmärksamhet i forskning, riktlinjer, lagar och klinisk vård. Men många barn känner sig inte delaktiga i sin vård. Vårdpersonal och föräldrar talar ofta över huvudet på barn och ofta förstår barnen inte vad de vuxna pratar om. Barn har också svårt att själva uttrycka sig verbalt i vårdsituationer. Det saknas studier som undersöker långvarigt sjuka barns perspektiv på främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det saknas också användarvänliga svenska validerade verktyg och frågeformulär där barn självständigt kan uttrycka sig och interagera med vårdpersonal, för att mäta barns delaktighet och för att tillämpa delaktighet praktiskt i vården. Både patientlagen och lagen om Förenta nationernas barnkonvention deklarerar att alla barn har rätt att vara delaktiga i sin vård. Denna rättighet behöver överföras till praktisk handling och både vårdpersonal och hälso- och sjukvården som organisation behöver utvecklas.

    Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska barns perspektiv på delaktighet i sin vård, hos barn med långvarig sjukdom och att utveckla och validera verktyg och instrument för att stödja pediatriska verksamheter i tillämpning av barns delaktighet.

    Metod: I delstudie I användes en konstruktivistisk grundad teori för att utforska barns perspektiv, erfarenheter och önskemål om delaktighet samt främjande faktorer för att öka barns delaktighet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och fokusgrupper med barn med reumatisk sjukdom. I delstudie II användes en konvergent parallell mixad metod för att undersöka om det digitala kommunikationsverktyg Sisom påverkade delaktigheten hos barn med cancer under läkarbesök. I delstudie III användes en participatorisk design där det digitala kommunikationsverktyg Sisom vidareutvecklades och validerades i en svensk kontext. Metoden som användes var iterativ utvärdering genom low- and high-fidelity med friska barn och barn med cancer som deltagare. I delstudie IV användes en instrumentutvecklings design för att utveckla, validera och psykometriskt testa ett frågeformulär om barns delaktighet i vården. I studien deltog friska barn och barn med olika långvariga sjukdomar i utvecklingsarbetet.

    Resultat: I delstudie I framkom kärnkategorin Att släppa rädsla och osäkerhet öppnar för tillit och delaktighet med Att omges av trygga relationer och miljöer och Att bli stärkt och att få stöd för att kunna vara delaktig som tillhörande koder från den fokuserade kodningen. Dessa koder framkom från med barn med långvarig sjukdom som främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det kvalitativa resultatet i delstudie II visade att barns delaktighet ökade vid användning av det digitala kommunikationsverktyget Sisom. Det kvantitativa resultatet visade att läkarna tilltalade barnen oftare och att barnen talade något mer. I delstudie III utvecklades Sisom, tillsammans med barn, till ett användarvänligt digitalt verktyg på svenska. Verktyget utvecklades från problem fokuserat till salutogenetiskt och påståenden ändrades till frågor. Frågeformuläret (ChiPaC) som utvecklades i delstudie IV resulterade i ett frågeformulär där barn själva kan uttrycka sin uppfattning av delaktighet. Statistiska beräkningar resulterade i en faktoranalys med en fyra-faktorlösning, där 12 frågor inkluderades som förklarade 59,47 % av variansen. De fyra faktorerna benämndes: Att få vara med, Att lita på personalen, Att ta kontroll och Att förstå information. Intra Class Correlation visade stark och måttlig samstämmighet mellan sex av frågorna, svag samstämmighet mellan fem frågor och otillräcklig på en. Chronbach´s alpha beräknades till 0,76. 

    Konklusion:  Främjande faktorer för barns delaktighet i sin egen vård vid långvarig sjukdom är trygga relationer och miljöer samt att få stöd i att kunna vara delaktiga. Det digitala kommunikationsverktyget Sisom möjliggör för barn 6–12 år med långvarig sjukdom att självständigt uttrycka sina uppfattningar om hur de mår och sina upplevelser kring sin situation. Sisom främjar också barns delaktighet i form av att de blir lyssnade till, får uttrycka sina åsikter och synpunkter samt får dessa beaktade i samtal med vårdpersonal. Frågeformuläret ChiPaC visade tillfredställande psykometriska egenskaper för att kunna användas vid utvärdering av barns delaktighet i vården. Sisom och ChiPaC utvecklades från barns perspektiv med barn med långvarig sjukdom och friska barn som medaktörer.  Denna avhandling bidrar även till kunskap om hur barn med långvarig sjukdom kan engageras som medaktörer i forskning.